Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölk - Mjölkglas - Mjölksocker - Mjölksyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mjölkglas-Mjölksyra
265
skumning borttages, och att således
skummad och spädd mjölk kan
hafva samma eg.v. som oförfalskad
mjölk. Spädd och skummad mjölk
har dock en lätt igenkänliga
blå-aktig färg. Dessutom kan profvet
på eg.v. kombineras med prof på
gräddhalt, medelst kremometern, som
är en graderad cylinder, rymmande
100 kub.cent. mjölk. Oskummad
mjölk skall efter 24 timmar lemna
10—14 %’grädde. Galaktoskop är
ett instrument for bestämmande af
mjölkens grad af genomskinlighet,
som antagits bero af dess fetthalt,
hvilket dock icke är riktigt,
emedan mjölkens hvita färg till en del
är beroende af kaseinet.
Mjölkglas, hvitt glas, som gjorts
ogenomskinligt med benaska eller
kalciumfosfat.
Mjölksocker, Laktos, sockerart,
C12 H22 Olt, som hittills anträffats
endast i mjölk. Det bildar hårda,
ej synnerligen sött smakande, under
tänderna knastrande, färglösa
kristaller, lösliga i .2,5 del. kokande
och 6 del. kallt vatten, men
olösliga i eter och alkohol. Dess
lösning är högervridande. Lösningen,
som icke direkt kan jäsa, reducerar
alkalisk kopparlösning och fäller
silfver ur silfveroxidaminoniak. Vid
inverkan af utspädda syror bildas
af mjölksockret tvänne jäsbara
sockerarter, drufsocker och galaktos.
Af ferment och af alkalier förvandlas
mjölksockret, under upptagande af
1 mol. vatten, till 4 mol.
mjölksyra. Vissa ferment kunna äfven,
ehuru långsamt, verka såsom
utspädda syror, och dervid bildade
glykoser kunna försättas i
spritjäsning. Genom inverkan af
salpetersyra bildas af mjölksockret flere
syror, bl. a. vinsyra, oxalsyra och
slemsyra. Bildandet af den senare
syran,, som är ett hvitt, kristalli-
niskt, i vatten föga lösligt pulver,
är karakteristiskt för mjölksocker och
galaktos samt skiljer dem från andra
sockerarter. Vissa slags gummi,
växtslem och dulcit gifva likaledes
slemsyra.
Mjölksyra, C2 H4(0H) CO2 H,
oxipropionsyra, enbasisk och
tvåatom ig syra, som uppträder i trenne
isomeriska modifikationer. De
tvänne, CH3CH.OHCO2H, spela i
organismen en vigtigare roll; den
tredje, CH2OH —CH2CO2H, ären
med konst erhållen produkt. De
tvänne första syrorna kallas
jäsningsmjölksyra och köttmjölksyra.
Bägge likna hvarandra och äro
färglösa, starkt sura vätskor, hvilka i
alla förhållanden kunna blandas med
vatten, alkohol och eter.
Köttmjölksyran är högervridande, men
jäsningsmjölksyran optiskt inaktiv.
Deras salter, laktat, äro lösliga i
vatten. De bägge syrornas zink- och
kalciumsalter hafva olika utseende,
löslighet och kristallvattenhalt,
hvarpå man grundat metoder för
syrornas igenkännande.
Köttmjölksyran förekommer i kött eller
köttextrakt och har erhållits genom
jäsning af inosit.
Jäsningsmjölksyran bildas genom jäsning af
kolhydrat vid sommarvärme och vid
närvaro af karbonat, t. ex. af kalk,
natron eller zinkoxid. För
framställande af mjölksyra låter man
1 lJ2 lit. mjölk surna, utspäder
mjölken med en lösning af 200 gr.
mjölksocker i 3 lit. vatten, tillsätter 74
gr. Zinkhvitt, låter blandningen jäsa
vid 25°—35° och tillsätter Zinkhvitt,
så snart vätskan färgar
lakmuspap-per rödt. Efter 8—12 dagar har
jäsningen slutat. Vätskan hälles
från kristallskorporna af zinklaktat,
som lösas i kokande vatten och
om-kristalliseras. Ur det renade
zinksaltet erhålles mjölksyran genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
