Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölksyra - Moderlut - Molekyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-v.^"*vw,= -/*jr.-.r-
266
Moderlut—Molekyl
sönderdelning med svafvelväte, som
fäller svafvelzink. Järnlaktat,
ferro-laktat eller mjölksyrad järnoxidul,
(C3H5O?)2Fe + 3H2 O, är. ett
svårlösligt kristalliniskt pulver, som
erhålles genom kokning af mjölksyra
med järnfilspån och användes som
läkemedel.
Moderlut benämnes den vätska,
som återstår, sedan något ämne
kristalliserat ur en lösning.
Molekyl (eg. liten massa),
benämnas de minsta qvantiteter af
något ämne, hvilka kunna förekomma
i fritt tillstånd. De äro i de flesta
fall sammansatta af ännu smärre
materiella enheter, atomer.
Qvicksilfvergasens och kadmium gasen s
minsta partiklar äro dock atomer,
och i dessa fall sammanfalla
begreppen atom och molekyl. För
bestämmandet af molekylernas
relativa vigter utgår man från den
avo-gadroska lagen (se Avogadros lag),
att lika volymer af gaser innehålla
samma antal molekyler och att
följaktligen gastätheterna (vigterna på
lika volymer af gaser) förhålla sig
som molekylarvigterna. Utgår man
från antagandet att 1 at. väte har
vigten 1 och 1 at. klor vigten 35,5,
måste en molekyl klorväte, som ju
icke kan hålla mindre än 1 at. väte
och 1 at. klor, minst väga 36,5.
Nu förhålla sig gastätheterna som
molekylarvigterna. Eg. v. för vätgas
är 0,0692, för klorgas 2,448, för
klorvätegas 1,278 Då en mol. klorväte
minst är 36,5, kan man beräkna
vätets niolekylarvigt enligt följande
eqvation:
36,5 : a; = 1,278 : 0,0692; x = 1,97,
och klorgasens enligt eqvationen
36,5 : x = 1,278 : 2,448; x = 69,9i.
Enligt förra eqvationen är vätets
molekylarvigt 1,97, eller nära 2, och
således dubbelt större än vätets at.v.,
eller 1. Enligt den senare eqva-
tionen är klorens molekylarvigt 69,9i,
eller nära dubbla atomvigten 71.
Vätets och klorens molekyler måste
derför bestå af två atomer. Samma
förhållande eger rum med bromens,
jodens, qväfvets och syrets
molekyler. Syrets allotropiska form, ozon,
har ’/2 gång så stor gastäthet som
vanligt syre, och derför måste
ozonmolekylen bestå af 3 at. syre, om
vanligt syres mol. består af 2 at.
Vid ungefär 500° har svafvelångan
en täthet, som visar att vid denna
temp. svafvelmolekylerna bestå af
6 at. svafvel. Vid 1,000° måste
deremot svafvelmolekylerna bestå af
endast 2 atomer. På samma sätt
sönderdelas (dissocieras) klor, brom
och jodmolekylerna vid hög
temperatur delvis i fria atomer.
Arsenikgasens och fosforgasens
molekyler måste, till följd af gastätheterna,
anses sammansatta af 4 atomer.
Man eger alltså i gastätheten ett
säkert medel att bestämma
kropparnas molekylarvigter, förutsatt
att ämnets molekyler ej sönderfalla
vid öfvergång till gasformigt
tillstånd, såsom förhållandet är med
fos-forpentaklorid, klorammonium m. fi.
Man söker att med kemiska
formler för föreningar uttrycka en
molekyl af ämnena, och detta låter sig
således göra, då gastätheten kan
bestämmas ; men då detta icke är
möjligt, söker man af analogier och
kemiska förhållanden sluta sig till
molekylarvigten. De fasta, icke
flyktiga kropparnas molekylarvigter
kunna dock knappast med någon
säkerhet bestämmas, enär utan
tvifvel de fasta ämnenas i kemiskt
hänseende möjligast enkla molekyler
bilda särskilda molekylaggregat eller
uppträda i polymeriska former. Man
kan svårligen på annat sätt
förklara dimorfien, ty kristallerna bestå
antagligen af idel lika kristallmole-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
