Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pergamentpapper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^T–^^ - •"-
288
Pergamentpapper—Pikrinsyra
nära nog densamma som
ägghviteämnens i allmänhet.
Tergame’ntpapper, olimmadt
papper, som genom kort tids
behandling med koncentrerad
svafvelsyra, tvättning, och torkning
gjorts half genomskinligt och
per-gamentartadt. Vid inverkan af
svafvelsyra på cellulosan i papperet
uppstår amyloid, som sammanfogar
iibrerna till en tät massa. Denna
papperssort användes i dialysatorer,
till ombindning af flaskor,
inpackning af feta ämnen, i bokbinderi
•m. m.
Perjodät, öfverjodsyrans salter,
hafva en mycket växlande
sammansättning, MO JO 3, M3O3JO2,
M5 O5 JO, (M2 O2 JÖ2)2 O, och äro
i allmänhet svårlösliga eller olösliga.
Perklorät, öfverklorsyrans
salter. De äro i allmänhet lättlösliga,
och* hafva den allmänna formeln
M0C103. Kaliumsaltet är
svårlösligt och sönderdelas icke af
klorvätesyra.
Perlaska. Se Pärlaska.
Perlemor. Se Musselskal
Permane’ntgult. Se Barytgult.
Permane’nthvitt. Se Barium"
sulfat.
Permanganät,
öfvermangansy-rans salter, MOMnO3, utmärkas
af intensiv violett färg och äro
isornorfa med perkloraten. Mest
bekant är kaliumsaltet (se
Kalium-p ermangana f).
Peroxid. Se Superoxid.
Persio, Orselj (se d. o.).
Perubalsam, balsam af de
syd-och centralamerikanska
papilionacé-erna Myroxylon sonsonatense och
M. peruiferumi, är mörkbrun och
tjockflytande, har angenäm vanilj
-lukt, torkar ej i luften, löses i
alkohol samt innehåller kanelsyra,
ben-zylbenzoeeter, kanel syreben zyleter,
flere hartser m. m. Den användes
till rökelse, pomador o. d.
Petiotisering. Se Vin.
Petitgränolja [petigran-], till
parfym använd flyktig olja af omogna
frukter, blommor och blad af
pome-rans.
Petroleum. Se Bergolja.
Petroleumbenzin. Se Bergolja.
Petröleuméter. Se Bergolja.
Petroleumsprit. Se Bergolja.
Pewter [pjutör], en med
britan-niametallen beslägtad legering af
89,3 del. tenn, 7,i del. antimon, 1,8
del. koppar och 1,8 del. vismut.
Den användes som britanniametall.
Pigme’nt. Se Färgämne.
Pikolin, CH3C5H4N,
inetyl-pyridin, flyktig bas, som
förekommer i Dippels olja. Det är en färglös
vätska med genomträngande lukt,
blandas i alla förhållanden med
vatten och reagerar starkt alkaliskt.
Kpt. 133°—135°. Man känner trenne
isomeriska, nära beslägtade pikoliner.
Pikrinsyra, Pikrinmlpetersyra,
C6H2{OH)(NO2)3, trinitrofenol,
bildas vid inverkan af salpetersyra på
fenol, indigo m. m. Pikrinsyran
bildar ljusgula, platta nålar, som
utmärkas af en intensivt bitter smak,
är giftig samt löses lätt i kokande
vatten, alkohol och kolväten, men
med svårighet i kallt vatten.
Lösningarna äro intensivt gula och
färga med lätthet ylle, silke, hud,
men icke växttråd. Vid
upphettning förpuffar syran. Pikrinsyran
är en tämligen stark syra,
utdrif-ver kolsyra ur karbonat och ger
gula salter, pikrat, hvilka äro
explosiva både vid upphettning och slag,
särdeles det mycket svårlösliga
kaliumsaltet (pikratkrut). Den
användes i fårgerier, till sprängämnen
m. m. r— Priset är 280 kr. per
100 kilo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
