Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pergamentpapper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kkrotoxin—Piatina
280
g
ne, C, 2
kockelskä
Pikrotoxin, ett giftigt, qväfvefritt,
svagt surt och bittert smakande
äm
C Hj4 Og■, som forekommer i
ärnor (Menispermum
Coccu-Iu8j én ostindisk menispermé).
Pilokarpln, C± ± Hx 6 N2 O2, en
alkaloid, som forekommer i den
svettdrifvande drogen jaborandi,
bladen af åtskilliga brasilianska
växter, isynnerhet JPiloearpus
pen-natifolius (fam. Rutaceæ).
Pilokar-pinet är kristalliserbart och mycket
giftigt samt verkar ungefär som
nikotin. Vid upphettning med
alkalier lemnar det trimetylamin. Uti
jaborandi finnes ännu en alkaloid,
jaborin, som verkar likt atropin.
Pink colour [kå’llor], nejlikröd
färg, som användes till
porslinsmålning. Den beredes genom flere
timmars häftig glödgning af 100 del.
tennoxid, 34 del. krita, 3—4 del.
kaliumkromat, 5 del. kiselsyra och
1 del lerjord samt genom
pulverisering och uttvättning af den
glödgade massan.
Pinksalt, dubbelsalt af
tennklorid och salmiak, användes i
färgerier. Dess sammansättning är
(NHJ2SnCl6.
Piperin, en alkaloid,
C17H19NO3,
som till ungefär 4 % förekommer
i peppar samt bildar färglösa,
luktlösa och smaklösa prismer. Genom
upphettning af piperin med
natronkalk erhålles en flyktig bas,
pipe-ridin, C5H1±N.
Pipe’tt, ett på midten, till
en cylinder eller kula vidgadt
glasrör, som användes till
uppsugning och uppmätning af
vätskor. Pipetterna äro oftast
försedda med marken, som utvisa
den volym af någon vätska, som
rymmes i dem. Man hart. ex.
pipetter för 5,10, 20, 50 och 100
kub. cent.
Cleve. Kern. Lex.
PiX, beck. P alba 1. P. flava,
harts af barrträd.
Platina, metalliskt grundämne,
som under 16:de århundradet
än-träflädes i Syd-Amerikas flodsand,
1741 kom till Europa och först
af Scheffer 1752 erkändes som en
särskild metall. Platinan
förekommer alltid gedigen, rikligast i Ural,
till smärre mängder i Syd-Amerika
och på Borneo, alltid i form af löst
liggande korn i flodsarid. Ur den
råa malmen erhålles metallen genom
kokning med kungsvatten och
lösningens fällning med salmiak,
hvarefter fällningen af
ammoniumplatina-klorid glödgas. Platinan erhålles
då i form af en grå metalls vamp,
som göres kompakt genom
samman-prässning vid rödglödgnings värme.
Een platina är hvit, mjuk och
tänjbar, kan dragas i tråd och
valsas till bleck samt svetsas i
hvitglödgningshetta. Eg. v. 21,5. Den
är oföränderlig i luft äfven vid
glödgning, ytterst svårsmältlig (blott för
knallgasblåsrör) samt angripes icke
af andra syror än kungsvatten och
blandningar, som utveckla klor.
Deremot anfrätes platinan af
smältande kaustika alkalier, cyankalium
och nitrat. Den förenas direkt med
svafvel, med kisel vid upphettning
med en blandning af kol och
kiselsyra, amalgameras ej med
qvicksilfver, men legeras lätt med bly,
silfver m. fl. metaller. Upphettas-
platina öfver en sotande låga, förenas
den på ytan med kol, som dock
vid lufttillträde fullständigt
förbrän-nes? hvarefter metallytan blir matt.
Efter glödgning böra derför
platinadeglar skuras med fin skrifsand; i
annat fall bli de snart sköra, porösa
och oanvändbara. Orena deglar
rengöras bäst genom smältning med
surt kaliumsulfat. Platina förtätar
på ytan gaser, i dess högre grad,
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
