- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
299

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qväfve ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Raffinad—Reaumurs porslin

299

och dermed grundades i den
organiska kemien radikalteorien,
Enligt denna teori äro de organiska
ämnena föreningar af kolhaltiga,
sammansatta radikaler med syre,
väte, saltbildare o. s. v. Huruvida
syret kan som väsentlig beståndsdel
ingå i sammansatta radikaler var
länge föremål för vetenskapliga
tvister. Enligt Berzelius, som
ansåg tillvaron af syrehaltiga
radikaler oförenlig med den
elektrokemiska teorien, kunde syre icke ingå i
en radikal. Liebig, Wöhler, Kolbe
och Gerhardt vidhöllo motsatsen,
eller att radikaler kunde vara
syrehaltiga grupper. Enligt Gerhardts
typteori är hvarje atom eller
atomgrupp, som kan ersätta väte uti de
gerhardtska typerna, att anse som
radikal. Denna uppfattning är
väsentligen den nu allmänt antagna:
att man med radikal bör förstå
hvarje omättad enkel atom eller
grupp af atomer. Radikalerna
delas enligt detta uppfattningssätt i
enkla, eller grundämnena, och
sammansatta. Till sin kemiska
karaktär äro de positiva och negativa,
eller syre- och basbildare. I en
förening kan man skilja mellan
närmare och aflägsnare radikaler. Så
t. ex. i ättiksyra, OH8 . CO . OH,
kan man anse som närmare
radikal den syrehaltiga gruppen, eller
negativa radikalen CH3 . CO, och
som aflägsnare den positiva
radikalen CH3. Radikalernas namn sluta
oftast på yl (af grek. hyle,
grundämne). Så benämnes CH3 metyl,
CH3. CQ acetyl o. s. v.

Raffinäd, renadt socker.

Raffinera, rena. Detta ord
begagnas om oljors, råsoekers och
vissa metallers framställning i rent
tillstånd af orena material.

Rationella formler benämnas
kemiska formler, genom hvilka man

vill utmärka det sätt, hvarpå
atomerna binda hvarandra i en
molekyl; de empiriska formlerna äro
endast omedelbara uttryck för en
förenings genom analys funna
sammansättning. Så är t. ex. C2H4O2
den empiriska formeln för
ättiksyra, motsvarande detta ämnes
gastäthet, men CH3 . CO . OH
ättiksyrans rationella formel.

Reage’ns, kemikalier, som vid
kemisk analys användas för
upptäckande af vissa ämnen. Så t. ex.
är silfvernitrat ett reagens för
upptäckande af klorväte och
klorme-taller, emedan det i dessa ämnens
lösningar ger en hvit, i syror
olöslig fällning. Rodankalium är ett
reagens på järnoxidsalter, emedan
det med dessa salter ger en
intensivt röd färgning o. s. v.

Reage’nspapper, olimmadt
papper, som genom indoppning
impregnerats med vissa ämnen och sorø
användes vid kemiska
undersökningar. Så t. ex. användes
lackmus-papper, blått och rödt, för profning
på sur eller alkalisk reaktion,
gurk-mejpapper för profning på borsyra,
fernbockspapper för prof på
fluorvätesyra och bly sockerpapp er för
upptäckande af svafvelväte i gaser,
t. ex. lysgas.

Reaktion benämnes i allmänhet
kemisk inverkan af ett ämne pä
ett annat. Med sur reaktion
förstås egenskapen hos ett ämne att
färga lackmus röd, och med
alkalisk eller basisk reaktion
egenskapen att färga röd lackmus blå. Då
ett ämne har hvarken sur eller
alkalisk reaktion, säges det, olämpligt
nog, hafva neutral reaktion.

RjBalgär. Se Arseniksulfider.

Reaumurs porslin [reåmyrs-],
ogenomskinlig glasmassa, som
erhålles, om vanligt glas under en längre
tid hålles vid den temp., då det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free