- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
316

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silfvercyanid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

Skammonium—Slamning

utan ätt antändas, men dervid
utvecklas så mycket värme, att den
snart kan upphettas till antändning
och råkar då i Själfantändning.
Svafvelkishaltiga stenkol lära äfven
kunna råka i Själfantändning, genom
det värme, som utvecklas vid
svafvelkisens oxidation. Tyger och
blånor, dränkta i. linolja, hafva likaledes
någon gång, genom oljans
syrsätt-. ning, kommit i Själfantändning.

Skammönium, ett gummiharts,
den intorkade mjölksaften af den i
orienten inhemska cönvolvulacén
Convolvidus Scammonia. Det ar
gulaktigt eller grönaktigt brunt samt
har en rifvande smak och
afförande egenskaper. Dess
hufvudbeståndsdel är en glykosid, jalapin,
C34H56016.

Skandium, ett sällsynt, till
jordmetallerna hörande, af Nilson
1879 upptäckt grundämne, som till
mycket små mängder, jämte öfriga
jordmetaller, förekommer i några
sällsynta mineral. Metallen är ännu
icke framställd, men dess at. v. är
44 och tecknas Se. Med syre ger
Skandium en oxid, Sc2O3, som med
syror bildar färglösa salter.

Skatöl, ett i färglösa, vid 93°—
94° smältande blad kristalliserande,
flyktigt ämne, som bildas vid
förruttnelse af ägghvita och
förekommer i mänskoexkrement. Enligt
några uppgifter har skatol en
intensiv exkrementlukt, enligt andra
har den i rent tillstånd en
stickande, icke fækal lukt.
Sammansättningen är C9H9N.

Skedvatten. Se Salpetersyra.

Skifferhvitt, Blyhvitt (se d. o.).

Skifferolja, olja,’ som genom
destillation erhålles ur bituminös
skiffer, utgöres af kolväten, ungefar
desamma, som finnas i bergolja,
och användes till lyse.

Skärsten kallas flere metallurgi-

ska produkter. Skärsten från
bly-gmältning utgöres hufvudsakligen af
svafveljärn, men från
kopparsmältning af svafvelkoppar och
svafveljärn.

Sköldpadd utgöres
hufvudsakligen af hornämne. Se Keratin.

Slagg benämnas de massor af
smälta silikat, som bildas vid
metallers utsmältning ur malmer eller
vid vissa metallurgiska processer.
De bildas genom sammansmältning
af malmernas gångarter med
ämnen, som med afsigt tillsättas for
att åstadkomma slaggbildningen.
Slaggen befordrar metallernas
sammansmältning och skyddar den
reducerade metallen för blästerluftens
oxiderande inverkan.
Masugns-slaggerna utgöras vanligen af
kalcium- och aluminium- singulo- eller
bi-silikat, stundom äfven tri-silikat.
De äro vanligen glaslika eller
emaljartade, med grå, hvit, blåaktig
eller grönaktig färg. Slagg, som
erhålles vid kopparsmältning, är
svart och utgöres hufvudsakligen af
iärnoxidul- (ferro-) singulo-silikat. Af
samma art är äfven den slagg, som
bildas vid tackjärns färskning.
Masugnsslagg användes till gjutning af
slaggtegel. Inblåses i den ännu
mjuka slaggen en kraftig luftström,
bildas en ull-lik massa af fina
trådar, slaggull, som användes till
packning för att hindra
värmeutstrålning från ångpannor o. d.

Slaglod. Se Lod.

Slamning, en operation, genom
hvilken man skiljer gröfre och
tyngre olösliga partiklar från finare
och lättare dylika. Man utrör det,
som skall slammas, med vatten,
häller efter någon tid vätskan från
det, som sjunkit till bottnen, och
upprepar detta förfarande flere
gånger. Man kan på detta sätt finna
huru mycket grof sand, fin sand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free