- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
317

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silfvercyanid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

’&v^^^

Slemharts—Smör

317

och. lera som finnes i åkerjord. En
passande apparat för dylika försök
är nedan afbildad:

Jfr äfven Schöne, »Zeitschrift für
analytische chemie» (bd VII, s. 29.).

Slemharts, Gummiharts (se d. o.).

Slemsyra, C4H4(0H)4(C09H)9,
en svårlöslig, hvit och kristallinisk
syra, som bildas, då mjölksocker,
dulcit samt vissa slag af gummi
och växtslem uppvärmas med
salpetersyra.

Slemämne. Se Mucin.

Smalt, en genom kobolt
intensivt blå färgad glasmassa, som
erhålles, om rostad koboltmalm
nedsmältes med ren qvartssand och
pottaska. Pulveriserad och
slammad smalt är ett blått pulver,
hvilket användes som en mycket
beständig målarefärg i st. f.
ultramarin.

Smaragdgrönt. Se Guignets
grönt.

Smidesjärn. Se Järn.

Smink, hvita eller röda
hudförsköningsmedel. Hvitt smink består
af hvetestärkelse eller rismjöl och
vismutnitrat (basiskt). Rödt smink
är talkpulver färgadt med karmin
eller safflorrödt. En blandning af
cold cream och alloxan, kallad
»schnouda», en hvit massa, färgar
huden vackert röd.

Smältfärger, färger, som
användas till dekorering af porslin eller
glas och som fixeras genom
bränning.

Smältpunkt, den temperatur,
vid hvilken ett ämne smälter.
Smältpunkten bestämmes på
laboratorierna på det sätt, att ett prof af
ämnet i smält tillstånd insuges i
ett kapillärrör. Sedan det stelnat,
tillsmältes spetsen på röret, hvilket
sedan med en kautsjukring fästes
vid en noggrann termometer.
Termometern med kapillärröret
nedsänkes derefter i någon
genomskinlig och svårflyktig vätska (t. ex.
koncentrerad svafvelsyra, glycerin
eller smält paraffin), hvilken
försigtigt uppvärmes i ett glaskärl.
Den temp., vid hvilken substansen
i röret’ blir genomskinlig,
antecknas och är smältpunkten. För
bestämmandet af smältpunkten hos
metaller, legeringar och
ogenomskinliga ämnen, upphettas
substansen i passande kärl, tills den
smälter. Under omröring med en
termometer tillsättas tid efter annan
stycken af osmält substans, och
gradtalet annoteras.

Smör, fettet i komjölk, består
liksom de flesta andra slags fett
hufvudsakligen af stearin, palmitin
och olein. Endast 7—9 %
utgöras af glycerider af smörsyra,
kaprin-syra o. d. feta syror. Vanligt smör
innesluter ungefär 14 % rester af
mjölk, som innehålla vatten,
mjölksocker och kasein samt föranleda,
att smör tämligen lätt härsknar,
hvarvid den illaluktande smörsyran och
andra flyktiga feta syror frigöras.
Smält och från mjölkrester skildt
smör är derför lättare att skydda
för härskning. Smörets smältpunkt
är ungefär 31°-32° och dess
stelningspunkt 19°-24°.

Sedan början af förra årtiondet
har ett smörsurrogat, kalladt
oleomargarin eller konstsmör, uppträdt
i marknaden. Det beredes af
nöttalg, som först tvättas med kallt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free