Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörfärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
Smörfärg—Socker
vatten .samt dej^efter sönderhackas
och smältes, i vattenbad eller med
ånga vid 60°, uti cylindrar af
järnbleck. Det.smälta fettet hälles från
bottensats och lemnas 12—24
timmar i flata kärl uti ett till 20* upp-
.värmdt rum; Dervid afsöndras i
massan stearin och palmitin i små
korn, och dessa frånskiljas genom
prässriing. vid 30Q. Prässkakornä
användas till fabrikation af ljus, och
det utprässade mera lättsmälta fettet
tjärnas vid ungefår 20° tillsammans
med sur vassla, några procent fin
matolja, färskt smör och smörfärg
(se d. o.). Sedan en likformig
massa erhållits, blandas den med is,
förarbetas efter ett par timmar ånyo
med sur vassla och saltas slutligen.
. Tillverkningen af konstsmör är i
Amerika en storartad industri. Dess
hufvudort är New-York; tiex »the
commercial manufacturing
compa-ny» hvar vecka förarbetar ungefår
150,000 kilo talg på oleomärgarin.
En del deraf förarbetas i New-York
för konstsmör (»butterine» 1. »bosch»),
en annan del exporteras till Hol-
. land, för att förädlas.
Smörfärg, «n till gulfärgning af
smör använd lösning- af
orleana-färgämne (bixin) i sesamolja eller,
andra feta oljor.. . .
Smörsyra, CH3 (CH2)2 CO2 H,
en fet syra, hvars glycerid till rin*
ga mängd förekommer i smörfett.
Den bildas genom jäsning af
kölhydrat och mjölksyrade salter vid
25°—30°, under inflytande af
bakterier, företrädesvis Bacillus subtilis,
samt förekommer i svett och
exkre-ment äfvensom i magsäcken under
abnorma förhållanden. Smörsyran
framstäHespåförjan<^sätt. Fem kilo
stärkelse Kokas med 60 lit. vatten
uacjer- ett par timmar, och efter
afkylning tillsattes 50 gr. malt, ut-,
rördt med 2 lit. mjölk, 1 kilo fint
hackadt kött och2;kilo-krita.
Blandningen lemnas vid.25°—*30° under
ett par veckors tid. Efter slutad
gasutveckling .silas vätékan, fälles
med natriumkarbonat och filtreras
från fäldt kalciumkarbonat.
Lösningen afdunstas till torrhet, och
återstoden destilleras i glasretort
med svafvelsyra. Destillatet, som
utgöres af smörsyra och litet
käpron-syra, renas genom fraktionering, tills
man erhåller en vid 163° konstant
kokande syra. Ken smörsyra är en
färglös, illaluktande vätska, eg. v.
0,958-, kpt 163°, stelnar vid —19V
blandas i alla förhållanden med
vatten, men afskiljes ur lösningen
genom tillsats af klorkalcium. Med
baser bildar syran salter, som i
allmänhet äro lösliga i vatten och
lukta af sur svett, ’
Snus. Se Tobak.
Snällod. Se Lod.
Socker, Börsocker, Sackaros,
C12H2aO11, förekommer
färdigbildadt i växternas safter och i
honing. Flertalet växter innehålla
icke socker i så riklig mängd, att
det med fördel kan framställas ur
dem. Endast tvänne växter hafva
så hög sockerhalt, att de kunna
användas som råämnen för
fabriksmässig framställning af socker,
nämligen sockerröret och Hvitbetan.
Sockerröret, gräset Saccharum
officinarum, kan odlas endast i de
tropiska och subtropiska landen. Det
är utan all fråga den växt, ur
hvilken sockret lättast, erhålles. Det
innehåller ända till 90 % saft,
hvari finnes löst 18—20- % socker
samt jämförelsevis föga salter och
andra ämnen, som försvåra
socker-tillyerkningen. Hvitbetan,. rote« af
chenopodiacén Beta vulgaris’,
innehåller i allmänhet endast 10—11 %
socker, undantagsvis 14 %. Dess
saft är för öfrigt rik på salter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
