Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
" Soda
325
bleck, g, hvari sodalut afdunstas.
Vid sidan af denna panna befinner
’sig en* sil, h i, der den under
afdunstningen utfallna och uttagna
sodan upplägges, så att moderluten
-får afrinna och sedan genom
pumpen k kan uppfordras. Den till d
från e flyttade massan upphettas
under , ständig omröring, så att inga
större klumpar kunna bildas och så
att massan likformigt upphettas.
Efter en half timmes bearbetning
. blir massan grötformig oeh
genomtränges af kolsyreblåsor.
Omröringen fortsattes, småningom blir
massan mera degartad, och slutligen
framtränga ur densamma små gula
eldslågor af brinnande koloxid,
färgade af natron (eng. candles 1. pipes,
tyska ker zen). Då dessa uppträda i
mängd och massan blifvit styf, är
smältningen slutad, och massan
måste skyndsamt uttagas. Den nyss
"beskrifna ugnen beskickas på en
gång med ungefär 400 kilo af
sulfatblandningen, och dagligen kunna
ungefär 25 dylika beskickningar
förarbetas. På senare,tider har man
konstruerat cylinderformiga,
kringi-svängande ugnar, i hvilka den
nämda bränningen utföres.
Produkten af sodabränningen kallas
rå-soda (blaek-ash) och bildar en
slagglik, blågrön, stenhård massa,
innehållande 37—40 %
natriumkarbonat och 27—30 % svafvelkalcium."
Det öfriga utgöres af kol, kaustik
kalk, koksalt, natriumsulfat m. m.
Råsodan utlakas sedan médf vatten
uti flere cisterner af järnbleck,
förbundna med hvarandra, så att luten
kan rinna från den ena till den
andra. Man utlakar råsodan, ända
tills den sist erhållna luten har
endast _ I,oo4 eg. v. Den starkaste
luten får rinna: till ett kar, för att
klarna, och pumpas sedan till den
förut beskrifna afdunstningspannån.
Den soda, som afskiljor sig under
afdunstningen • och uppsamlas på
silen bredvid pannan, innehåller vid
pass 1 mol. kristallvatten och
upphettas’ på flamugn. Man erhåller,
så sekunda Kalcinerad soda, som
males till pulver, inpackas i fat och
försändes- i handeln. Skall deraf,
erhållas prima vara, löses den i
vatten, och den från bottensats och
orenligheter af hällda lösningen
afdunstas samt kalcineras. -Skall
kristalliserad soda erhållas., löses
sekundasodan i hett vatten, och den
klarade lösningen lemnas i
järnskålar att kristallisera. Efter en till
två veckor hafva stora kristaller
anskjutit. Den moderlut, som
återstår, sedan sodan först afsatt sig i’
afdunstningspannan, innehåller stora
mängder orenligheter: svafveljärn,
svafvelnatriumj hatriumjärncyänur,
kaustikt natron ni. m. Den" kallas
rödlui, emedan den är färgad röd
af en förening af svafvel natrium och
svafyeljärn. Numera förarbetas den
oftast på orent kaustikt natron,. Eor ,
detta ändamål blandas den med
chilesalpeter och afdunstas,
hvarefter återstoden smältes. Derunder
syrsättas sväfvelnatrium, svafveljärn
m. m. af salpetern, och likaledes
förstöras cyanfÖreningarii.a.
Ammoniak och qväfgas bortgå, järnoxid
afskiljér sig som bottensats, och
derifrån afhälles det smälta kaustika
natronet i skålar, der det får stelna.
Sådant kaustikt natron användes
företrädesvis vid
alizarinfabrika-tionen.
De efter råsodans urlakning
erhållna återstoderna bilda betydande
massor. För hvarje ton soda
belöper sig återstoden till 2 tons
fuktig massa, som i torrt tillstånd
utgöres af svafvelkaicium 30—40.%,.
kalciumkarbonat 20—25 %, kalk.
hydrat 10—15 %, sänd, koks nu m.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
