Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soda kaustik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spektralanalys
329
om man låter hvitt ljus genomgå
glödande natrium gas, absorberar
denna just detta gula. ljus ur det
blandade hvita ljuset, och man får
så ett spektrum med en mörk linie
i det gula fältet. Äfven andra
ämnen än gaser kunna på detta sätt
utsläcka vissa-ljussorter i det hvita
ljuset; så" t. ex. färgade glas och
färgade,- men- genomskinliga
lösningar. Särdeles utmärkta i detta
hänseende äro flere af jordmetallernas
salter, nämligen erbium-, holmium-,
didym- och samarium-salterna,
äfvensom flere organiska färgämnen, t. ex.
blodets och växternas gröna
färgämnen. De ofullständiga spektra,
som erhållas med ljus, hvilket silat
genom, dylika ämnen, kallas
absorptionsspektra. Solljusets spektrum är
likaledes ett dylikt *
absorptionsspektrum. Deremot benämnas de
af vissa färger sammansatta spektra,
som erhållas med glödande gaser,
emissions-spektra. För iakttagande
af spektra begagnas instrument, som
kallas spektroskop. De äro så
inrättade, att det ljus, som skäU
UP-dersökas, genom en fin springa
insläppes i en tub, som kastar bilden
af springan på ett glasprisma, hvari
bilden brytes allt efter ljusets
beskaffenhet. Den brutna bilden
observeras med en annan tub.
Önskar man en starkare spridning än
som kan åstadkommas med ett
prisma, kan man ställa flere prismer
efter hvarandra. Vill man jämföra
tvänne ljusslag med hvarandra, kan
man framfor den nedre hälften af
spektroskopets springa anbringa ett
litet glasprisma, som i springan
inkastar ljuset från en vid sidan om
spektroskopet befintlig ljuskälla, på
samma gång som ljuset från en
annan ljuskälla inströmmar genom
springans öfre del. För- att
bestämma ljusslagens brytbarhet kan
man använda en liten fotograferad
skala, innesluten i en mindre tub,
från hvilken skalans bild kastas mot
prismats: yta i sådan riktning, att
den inkommer i tuben på samma
gång som det brutna ljuset. Till
följd af ljusets brytning i
prismerna måste de bägge tuber, som bilda
spektroskopet, med hvarandra göra
en vinkel; men man har dock
konstruerat spektroskop »d vision directe»,
genom att i en tub innesluta eti
system af prismer af olika glassörT
ter, flint- och kronglas, hvilka
upphäfva ljusstrålens böjning utan att
upphäfva dess spridning eller
dispersion. Sådana spektroskop kunna *
göras så små, att de med lätthet
kunna gömmas i en västficka öch
äfven anbringas på mikroskop. På
vidstående fig. är S den
spririgfor-miga Öppningen, F fyra
flintglasprismer, K trenne krön glasprismer, och
O okularet. För att bringa en kropp
till formen af glödande gas är en
vanlig gasbrännare stundom
tillräcklig; men de flesta grundämnen
kunna dock icke förgasas vid så låg
temperatur. Man använder i fråga
om dem induktionsgnistor mellan
spetsar af kol eller aluminium, på
hvilka man stryker en lösning af
det ämne, som skall undersökas,
hälst dess klorid. För att noga
angifva ljusslagens beskaffenhet,
plägar man uppgifva deras våglängder
(A), som bestämmas genom jämförelse
med solljusets mörka linier, de
fraunhoferska linierna, hvilkas
våglängder blifvit inregistrerade af
Ångström och Thalén. De olika
grundämnenas spektra äro mycket
olika. Några gifva endast några få
linier, andra hundrade eller, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
