- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
340

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svafvel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

Svafvellefver—Svafvelsalter

klorgas-i en retort, som innehåller
svafvel. Gasen uppsupes begärligt,
och svaflet förvandlas till en rödgul
vätska, en lösning af svafvel i
svaf-velklorur. Genom upprepade
destil-lermgar, tills vätskans kpt blir
konstant, erhålles svafvelkloruren i rent
tillstånd. Det är en gulröd vätska
af eg. v. 1,68, ryker svagt i luften,
luktar obehagligt och utstöter ångor,
som reta ögonen. Kpt 138°. Af
vatten sönderdelas svafvelkloruren
samt ger dervid klorväte,
svafvel-syrlighet och fritt svafvel. Den ai>
. vändes till vulkanisering af
kautsjuk.

Svafvellefver. Se
Kaliumsul-furet.

Svafvelmetaller, Sutfuret,
föreningar af metaller med svafvel.
En del Svafvelmetaller förekomma
i mineralriket, t. ex. svafvelkis,
blyglans och zinkblende. Många
Svafvelmetaller erhållas genom
upphettning af metaller med svafvel,
genom glödgning af gvafvelsyrade
salter med kol, af oxiderna i
kolsvafle-ångor eller i svafvelbunden vätgas
eller ock på våta vägen genom
fällning af metallsalters lösningar med
svafvelväte eller
ammoniumsulfhy-drat. Till sammansättningen
motsvara de oxiderna och kallas
sulfu-ret. Lägre svafvelbildningsgrader
kallas subsulfuret, motsvarande
sub-oxider, högre polysulfuret,
mötsvarande superoxider, och sulfider,
motsvarande syreanhydriderna. Om
alkalimetallernas och de alkaliska
jordmetallernas sulfuret lösas i vatten,
uppstår en blandning af hydrat och
sulfhydrat. Svafvelmagnesium och
svafvelaluminiuni sönderdelas af
vatten i svafvelväte och hydrat. De tunga
metallernas svafvelföreningar äro
olösliga i vatten och utmärkas ofta
af metallglans. Kent zinkblende,
eller svafvelzink, är dock genom-

skinligt och diamäntglänsande.
Några Svafvelmetaller sönderdelas vid
upphettning i svafvel och metall, t, ex.
svafvelguld och svafvelplatina.
Upphettade vid lufttillträde, syrsättas de
på olika sätt (se Röstning). En del
Svafvelmetaller, nämligen sulfiderna,
lösas af svafvelammonium till
svafvelsalter; andra, de egentliga
sulfu-reten, äro deri olösliga. På dessa
förhållanden har. man grundat
vigtiga analytiska metoder för
metallernas åtskiljande.
Svafvelmjölk. Se Lac sulplw-

ris.

Svafveloxider. Med syre ger
svafvel flere föreningar, kända dels
som anhydrider, dels i form af
hydrat eller salter. Anhydrider äro
svavelsyrlighet SO2 och
svafvel-syreanhydrid SO3 , bland hvilka den
förra icke ger n,ågot hydrat och den
senare hydratet svafvelsyra H2 S04.
Utom dessa äro följande bekanta i
form af hydrat och salter, nämligen:
undersvafvelsyrlighet, i fprm af
salter M2S2O3, hydros vaf
velsyrlig-het, H2S204, undersvafvelsyra 1.
ditionsyr’a, H2 S2 O6, tritionsyra,
H2 S8 O6 , tetrationsyra, fl2 S4 O6,
och pentationsyra, H2S5O6.

Svafvelsalter 1. Sulfosalter
kallas en klass salter, hvilka motsvara
syresalterna, men i st. f. syre
innehålla svafvel. De uppstå vid
lösning af svaflor i svafvelkalium,
svafvelammonium o. s. v.,
sammansmältning af Svafvelmetaller med
svafvelkalium o. d, och vid
inledning af svafvelvätegas i lösningar
af vissa syresalter, så,som arsenik-,
antimon^ molybden- och
volframsy-rade salter. Några svafvelsalter
förekomma i mineralriket och * utgöra
värdefulla malmer.
Alkalimetallernas svafvelsalter -kunna ofta
erhållas vackert kristalliserade. Deras
lösningar sönderdelas af syror, hvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free