Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svafvel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svafvelsyra
341
vid svafvelväte utvecklas och s.vafla
utfälles.
Svafvelsyra, H2S04, erhålles
genom syrsättning af
svafvelsyrlig-het vid närvaro af vatten och på
bekostnad af salpetersyrlighet
SOa + Na08 + Hfl0 =
= HaS04 + 2NO.
Qväfoxiden själf kan direkt
förenas med luftens s^re till
salpetersyrlighet, på hvars bekostnad nya
mängder svavelsyrlighet kunna
oxideras. Deraf inses, att en ringa
mängd salpetersyrlighet bör kunna
räcka till oxidation af obegränsade
mängder svavelsyrlighet. Men detta
är i praktiken icke händelsen,
emedan en del af salpetersyrligheten
reduceras till qväfoxidul, som icke
kan direkt förenas med syre och
derför förloras. Den erforderliga
Svafvelsyrligheten erhålles i de flesta
fabriker genom förbränning af groft
krossad svafvelkis, mindre ofta
numera af svafvel. Då
Svafvelsyrligheten beredes af kis, blir den i
regeln oren af selen, arsenik m. in.
Svafvel lemnar en renare produkt.
Kisen rostas i särskilda ugnar af
olika konstruktion, och de heta
gaserna ledas först till en apparat,
benämd Glovers torn, och derifrån
till ett system af stora rum af
blyplåt, bly kam rar, i hvilka
svafvelsyrebildningen eger rum. De
gaser, som komma ur ugnarna, bestå
af qväfgas, syrgas och
svafvelsyr-lighet, i bästa fall i följande
förhållanden :
Förbränningsgaser af svafvel svafvelkis
svavelsyrlighet
11,2
8,6
vol. %
svre ...-
9,8
9,9
»
qväfve .......
79,o
81,5
»
Vanligen uppgår
svafvelsyrlighets-haiten.endast till 7 vol..proc.
Blykamrarna förfärdigas af
blyplåt af’3—8 millim, tjocklek, hvilka
upphäqgas på träställningar och
hoplödas medelst en knallgaslåga.
Deras undre kant är.insänkt i en flat,
af blyplåt bestående skål, som
bildar golfvet. Tätningen af bly
kamrarna och golfvet åstadkommes med
ett lager svafvelsyra. Kamrarna
hafva vanligen 5—6,5 meters höjd,
6—-8 meters bredd och 30—50
meters längd, och man kombinerar
3-^-4 kamrar medelst vida blyrör.
Kamrarnas rymd måste stå i ett
visst förhållande till den mängd
svafvel, som förbrännes. För hvar kilo*
svafvel i form af kis, som på 24
timmar förbrännes, erfordras 1—1 >2
kub.m. Vid användning af
svafvel i st. f. kis erfordras mindre rum,
endast 3]n så stort. Kammar
systemet plägar räcka 5—8 år, då kif
användes, men 12—18, då svaf
vel är råämnet. Den för
oxidationen erforderliga salpetersyrligheten
erhålles derigenom att man blandar
salpetersyreångor med
kisugnsga-serna. Salpetersyran beredes i
järngrytor, hvardera med 13,5 kilo
chilesalpeter och 15 kilo svafvelsyra af
1,75 eg. v., hvilka uppställas på en
brygga af tegelsten ofvan
kisbrännarna. Då Svafvelsyrligheten och
salpetersyreångorna sammanträffa,
bildas lägre syrsättningsgrader af
qväfve, hvilka jämte Svafvelsyrligheten
inledas i den första blykammaren.
Man beräknar den erforderliga
salpetermängden till 10 % af det
förbrända svaflets vigt, om kis
användes, men endast till 6—9 %,
om svafvel begagnas. I blykamrarna
inledas vattenångor, ungefär dubbelt
så mycket som förbrändt svafvel*
och för åstadkommande af drag
sättes systemet i förbindelse med en
hög skorsten. Den i blykamrarna
rådande temperaturen bör vara
45°— 50°. För att icke
salpetersyrlighet må förloras med de ur fabri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
