Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svafvel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
Svafvelsyra
ken bortgående gaserna, få dessa,
innan de komma till skorstenen,
stryka genom ett torn, fyldt med
koksstycken (Gay-Lussac’s torn),
öfver hvilka en ström af
koncentrerad svafvelsyrad (1,73 eg. v.)
ständigt nedflyter. Svafvelsyran
upptager då de nitrösa ångorna. Den
från gay-lussac’ska tornet kommande
syran, hvilken benämnes nitrös,
präs-sas genom tryckning upp till ett
annat torn, emellan kisbrännaren
och första blykammaren. Detta torn,
eller Glo vers torn, innehåller
stycken af flinta, öfver hvilka man
låter utspädd syra från
blykamrarna nedflyta på samma gång som
nitrosen. Då nitrosen blandas med
den utspädda syran, frigöras
derifrån nitrösa ångor, som inledas i
blykamrarna tillsammans med
gaserna från kisugnen. På samma
gång afdunstas den utspädda
kammarsyran af de heta ugnsgaserna,
hvilkas temp. uppgår till ungefär
350°. Sedan gaserna
genomströmmat det gloverTska tornet, inkomma
de med ungefär 60° temp. i
blykamrarna. Den i gloverska tornet
koncentrerade syran, hvars eg, v. kan
uppgå till 1,77, utrinner nedtill. En
del deraf användes i det
gay-lussac’ska tornet, för absorption af nitrösa
ångor. Den på bly kamrarnas
bottnar samlade syran, s. k.
hammar-syra, är utspädd, 1,53—1,6 eg. v.,
och måste derför koncentreras, så
vida den icke direkt kan användas
i den kemiska industrien.
Koncentrationen utföres i ett system af flata
blypannor, så uppställda, att syran
flyter kontinuerligt från den första
och högst belägna till de följande.
Derunder afdunstas syran successivt
till 1,7 eg. v. Skall en ännu
starkare syra erhållas, måste man
använda glas- eller platinaretorter, i
hvilka syran kan fullständigt kon-
centreras till 1,84 eg. v., då den
utgöres nästan helt och hållet af
svafvelsyra. Den i gloverska tornet
koncentrerade syran lämpar sig icke
för ytterligare koncentration,
emedan den innetfåller järnoxid-(ferri-)
sulfat, som under afdunstningen
afsätter sig i skorpor och fördärfvar
apparaterna. Den färdiga syran
tappas på stora glasballonger,
dame-jeanner. — Den fabriksmässigt
framställda syran innehåller ett antal
föroreningar, dock vanligen endast
till ringa mängd: arseniksyrlighet,
oxider af qväfve, blysulfat, selen
-syrlighet m. m. För att erhålla
ren svafvelsyra kan man späda
kammarsyra med litet vatten,
upphetta den till kokning och tillsätta
ammoniumsulfat, som förstör
inblandade oxider af qväfve. Sedan
tillsättes litet kaliumdikromat, för
oxidation af arseniksyrlighet till
arseniksyra. Efter någon tids hvila
afhälles syran från utfäldt
blysulfat och destilleras i glasretorter,
inbäddade i sand. Sedan
ungefär 16 proc. af syran destillerat,
växlar man förlag och
fortsätter destillationen tills 60 % af
råsyran öfverdestillerat. Man har
äfven andra förfaringssätt, såsom att
behandla syran med svafvelväte
eller svafvelbarium, som utfäller
arsenik, bly m. m., och sedan destillera
den, eller att upphetta syran och
deri inleda klorvätegas, hvarvid
klorarsenik förflyktigas.
Ren svafvelsyra är en
tjockflytande, färglös och luktlös vätska,
som ej ryker i luften. Eg. v. 1,842.
Kpt 327°, fryspunkt — 35°. Denna
syra uppsuper begärligt vatten ur
luften och användes derför till
torkning af gaser. Blandas syran med
vatten, uppstår en häftig
värmeutveckling, åtföljd af
volymförminskning. Om derför svafvelsyra skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
