- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
345

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svafvelsyra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Svafvelsyrlighet—Svafvelväte

34a

vid 16°. Kpt 46°. Genom
forvaring i sommarvärme öfvergår
anhy-driden till en annan modifikation,
som smälter först vid 50°.
Anhy-driden förenas begärligt med vatten,
utstöter i luften tjocka, hvita ångor
och flyter sönder till hydrat.
Kastas den på vatten, förenas den
dermed, under explosionsartad
reaktion, till hydrat. Kommer deri i
beröring med Händerna eller huden,
orsakar den svåra brandsår.

. Svafvelsyrlighet, Svafveldioxid,
SO2, uppstår vid förbränning af
svafvel i luft eller syrgas, vid
upphettning af svafvelsyra med koppar,
qvicksilfver eller silfver samt, jämte
kolsyra, vid upphettning af
koncentrerad svafvelsyra med kol.
Vanligäst beredes svafvekyrlighet
derigenom att tunna kopparbleck
upphettas- med koncentrerad svafvelsyra i
lämplig gasutvecklingsapparat.
Svafvelsyrligheten är en färglös gas med
stickande lukt ocli eg, v. 2,247. Den
förtätas genom stark afkylning
till en färglös, vid —8° kokande
vätska, som i luften förflyktigas
under så stark temperatursänkning,
att en del af vätskan stelnar till
en vid — 79° smältande massa.
Vatten absorberar vid vanlig temp. ända
till 45 vol. svafvelsyrlighetsgas och
erhåller gasens stickande lukt.
Lösningen upptager småningom syre
ur luften, hvarvid svafvelsyra bildas.
Äfven ur syrehaltiga kroppar kan
Svafvelsyrligheten, vid närvaro af
vatten, upptaga syre och är derför
ett ganska kraftigt reduktionsmedel.
Den inverkar reducerande på
salpetersyra och (fuktig)
salpetersyrlig-hetj hvilka förhållanden användas
vid svafvelsyrefabrikationen.
Blandas svafvelsyrlighet med en lösning
af jod, bildas svafvelsyra och
jod-väte, på hvilket förhållande man
grundat mycket skarpa titrerings-

metoder. Om man i en lösning af
svafvelsyrlighet inleder
svafvelbun-den vätgas, sönderdela gaserna hvar-.
andra Ömsesidigt, så att vatten och
fritt svafvel bildas. Derjämte bildas
äfven en särskild syra af svafvel,
n ämligen pentationsyra H2O2,S5O4.
Svafvelsyrligheten bleker många
organiska färgämnen samt användes
derför till blekning af ull, silke,
bads vamp och halm. Den verkar
äfven starkt antiseptiskt och
begagnas derför till desinfektion af sjuk- .
rum o. d., till svafling af öl- och
vinfat. Svafvelsyrlighet är icke
brän-bar, och brinnande kroppar slockna
deri, hvarför man vid skorstenseld
plägar inkasta brinnande svafvel i
eldstäderna. Svafvelsyrligheten har
vid närvaro af vatten egenskapetna
af en svag syra och ger med baser
salter, sulfit. På senare tider har
man börjat använda flytande
svafvelsyrlighet för åstadkommande af
köld, t. ex. i ismaskiner.

Svafvelväte, Hydrotionsyra,
Vätesvaflet, Svafvelbunden vätgas, H2 S,
kan erhållas, om vätgas ledes
genom kokande svafvel. Vanligen
beredes det genom inverkan af
utspädd svafvelsyra eller saltsyra på
enkelt svafveljärn i passande
gas-utvecklingsapparater :

FeS + H2S04 = H2S + FeS04
Svafvelväte är en färglös gas med
vämjelig lukt af ruttna ägg.
Genom användande af tryck och stark
afkylning kan det förtätas till en
vid — 62° kokande, färglös vätska.
Äfven fast svafvelväte är bekant.
Det liknar is och smälter vid — 85°.
Gasformigt svafvelväte har eg. v.
1,178. Dét löses i vatten; vid 0°
upptager 1 vol. vatten 4,87 vol. gas,,
vid 15° 3,23 vol. Lösningen, som
kallas svafvelvätevatten, är färglös,
luktar af svafvelväte och
sönderdelas i luften; hvars syre förenas med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free