Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svafvelsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^^?r^^
Synaptas—Syntes
347
utgöres hufvudsakligen af vatten,
97—99 %, några salter,
företrädesvis koksalt, litet kalisalter och fosfat.
Bland de organiska ämnena
uppgifver man urin ämne och fett från
talgkörtlarna. Vid sönderdelning
af fettet genom jäsningsprocesser
alstras små mängder fria feta syror,
som orsaka svettlukten. Den
kropps-förlustj som orsakas genom
hudut-dunstningen, är betydlig och
uppgifves kunna på ett par dygn uppgå
till 900 gr., men gasutbytet genom
huden är dock hos de högre djuren
endast obetydligt, deremot ansenligt
hos grodor. Vid vissa tillfällen kan
blå svett afsöndras. Färgen beror
dels af indigoblått, dels af blått
färgade bakterier.
Sy nap tas. Se Emuhin.
Syntés (eg. sammansättning)
benämnas de kemiska förlopp, genom
hvilka mera sammansatta
föreningar uppkomma af enklare
föreningar eller af grundämnena. I den
organiska kemien förstås dermed
organiska föreningars framställande
af de oorganiska grundämnena. Man
ansåg till en början att de
organiska föreningarna i växterna och
djuren uppkommit under
medverkan af en särskild kraft, lifskraften,
men denna mening har visat sig
ohållbar, då det lyckats att af
grundämnena sammansätta föreningar,
»som i allo äro identiska med flere
af de i växt- och djurkropparna
förekommande. Redan tidigt, 1828,
fann Wöhler, att urinämne kunde
framställas af ammoniumcyanat, en
förening, som kan erhållas ur rent
organiska ämnen, och 1845
lyckades Kolbe att af kol, svafvel, klor
och vatten på ett sinnrikt sätt
framställa triklorättiksyra, hvaraf
Melsens följande året genom inverkan
af väte framställde ättiksyra.
Således kände man 1846 tvänne orga^-
niska föreningar, som kunde
erhållas utan medverkan af organismen.
Men dessa bägge ämnen äro af så
enkel sammansättning, att de stå
så att säga på gränsen till den
oorganiska kemien. Ar 1858 började
en ny riktning i den organiska
kemien, då Betthelot gjorde till sin
uppgift framställandet af organiska
föreningar ur elementen och
elementära oorganiska föreningar. Han
började sina arbeten med myrsyran,
HCO2 H, som innehåller elementen
till koloxid och vatten. Det
lyckades ock att deraf framställa
myrsyra, nämligen genom upphettning
af baryt och vatten i en atmosfer
af koloxid. Berthelot erhöll så
myrsyrans bariumsalt. Genom torr
destillation erhöllos af myrsyrade salter
flere kolväten, såsom sumpgas och
etylén. Genom inverkan af klorgas
på sumpgas kunde metylklorid,
CH3 Cl, erhållas, ocli derur träsprit,
CH 3 OH. Genom inverkan af
svafvelsyra på etyléngas erhölls
etersvafvelsyra, som vid destillation med
vatten gaf vanlig etylalkohol, hvaraf
aldehyd och ättiksyra genom
oxidation kunde framställas.
Bedan tidigt hade Pelouze funnit,
att cyanväte sönderdelas vid
kokning med alkalier och vatten, så
att ammoniak och myrsyra bildas:
CHN + KOH + H2O =
= H3N + CHO2K.
Samma reaktion kan användas på
organiska derivat af cyanväte, d. v. s.
nitrilerna, och har derför blifvit af
stor betydelse för syntesen. Af
eyan-etyl, som kan erhållas af alkohol,
kan man t. ex. framställa
propion-syra (Dumas, Leblanc, Malaguti
1847):
C2H5CN-fKOH + H2Onr
H3N + C2H5CO2K.
Man kan således medelst denna
reaktion af alkoholer framställa syror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
