Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syntes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
Syntes
som innehålla en at. kol mer än
alkoholen. En annan metod att
addera gruppen CO2H till enklare
organiska föreningar upptäcktes 1858
af Wariklyn, som visade att kolsyra
(iire-kt kan adderas till
alkoholradikalernas natriumföreningar. Af
na-triumetyl, C^H.Na, och kolsyra
bildas t. ex. propionsyrans
natriumsalt C2H5CO2Na. Genom enkla
metamorfoser kan man af
propion-syra framställa mjölksyra. (Ulrich).
I nära sambänd med ättiksyra står
ett ämne, som spelar en viss roll
i organismen, nämligen glykokoll,
CH2 NH2 CO2 H, således
amido-ättiksyra. Glykokollen ingår som
beståndsdel i hippursyran, i gallans
glykokolsyra och i de limgifvande
ämnena. Det lyckades Perkin och
Duppa 1858 att genom inverkan af
ammoniak på naonoklorättiksyra,
CH2C1CO2H, erhålla glykokoll.
Sedermera framställde Volhard af
monoklorättiksyra och metylamin
metylglykokoll 1. sarkosiri, hvaraf
han genom inverkan af Cyanamid
erhöll kreatin, samma ämne som
förekommer i muskelsaften. En
annan syntés utfördes 1868 af
Wurtz, som erhöll kolin genom
inverkan af glykols monoklorhydrin,
C2H4C10H, på trimetylamin,
(CH3)gN, — en syntés af så
mycket större intresse, som kolin utgör
så att säga stommen till
nérvsub-stansens och äggulans lecitin.
Ge-noni . oxidation kan nian af detta
ämne erhålla muskarin,
flugsvampens giftiga beståndsdel. På
analogt sätt framställde Scheibler 1870
betain, som förekommer i hvitbetan.
Af etylén, som lätt erhålles af
alkohol, kan man medelst
nitrilreaktio-nen framställa bärnstensyra, hvaraf
Kekulé, och samtidigt Perkin och
Duppa, 1860 framställde äpplesyra
och vinsyra.
Samtliga organiska föreningar
kunna uppfattas såsom derivat af
kolväten och måste uppstå, då
vätet i kolvätena ersattes af andra
radikaler, såsom OH, NH2, CO2H
o. s. v. Det är häraf tydligt, att
syntesen af de organiska ämnena
bör lyckas, om man först lärt sig
att syntetiskt framställa kolväten
och sedan ätt i dessa sub^tituera
vätet med andra radikaler. Af
särskild betydelse är ock att man kan
framställa de aromatiska kolvätena,
från hvilka de flesta organiska
ämnen derivera. Ett stort uppslag i
denna riktning vans 1860,, då det
lyckades Berthelot att förena kol
med väte, under inflytande af en
stark elektrisk ström, till acetylen,
C2HO. Detta kolväte ger
nämligen, genom upphettning till
rödglödgning, det polymeriska kolvätet
benzol, C6 H6, modersubstansen till
samtliga aromatiska föreningar.
Genom inverkan af hög temperatur
på benzol i blandning med andra
kolväten, t. ex. sumpgas och etylén,
kunde Berthelot erhålla de
vigtigaste kolväten, som förekomma i
stenkolstjäran, toluol," naftalin,
antracen m. fl. Dessa aromatiska
kolväten angripas tämligen lätt vid
kemiska reaktioner. Behandlas de
t. ex. med svafvelsyra, bildas
sul-fonsyror, t. ex. af benzol C6H5SO2H,
och smältas dessa med alkali,
.bildas fenoler och alkalisulfit. Af
benzol kan på detta sätt erhållas
fenol, C6.H;jOH. Kolbe visade
1860 att fenol vid närvaro af
natrium kan förenas med kolsyregas,
hvarvid natriumsalt af salicylsyra
bildas, C6 H4 OHCOa Na. Af
salicylsyran kan man framställa den i
vintergrönolja förekommande
sali-Gylsyremetyle.tern och spiræaoljån,
och genom inverkan af acetarihydrid
och natrium det i många växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
