- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
378

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urinämne - Vakuumpannor - Valens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

378

Vakuumpannor—Valens

ger det ammoniak och cyanursyra
C3N3O3H3. Under normala
förhållanden förekomma i urinen 2—3
% urinämne, och en fullvuxen
mänska afsöndrar dagligen 20—40 gram.
Hos barn är urinämneafsöndringen
relativt rikligare än hos fullvuxna
personer, och större hos mannen

än hos qvinnan. Äfven af födan
är urinämnemängden beroende;
ägghviterik föda ökar afsondringen af
urinämne, och under svält minskas
den. Urinämnet uppstår i
kroppen såsom en slutprodukt af den
der städse fortgående
oxidationsprocessen af qväfvehaltiga ämnen.

V.

Väkuumpannor (Vacuum-),
slutna pannor, hvilka stå i förbindelse
med luftpumpar eller aspiratorer.
De användas till koncentrering af
vätskor, för afdunstning vid låg
temperatur, t. ex. i sockerfabriker
för afdunstning af sockerlösningar.

Vale’ns, Atomvärde, Atomicitet,
benämnes de olika grundämnenas
begränsade, ehuru ofta varierande
förmåga att binda andra
grundämnens atomer, en egenskap som
tillskrifves det större eller mindre
antal frändskapsenheter 1.
angreppspunkter, som man antager
förekomma hos atomerna. Ett enatomigt
grundämnes atom har blott en enda
angreppspunkt, och då denna är
upptagen af någon annan atom,
kan den förra icke ytterligare
fordnas med andra kroppar. Vätet är
t. ex. enatomigt 1. monovalent, och
kloren likaledes enatomig gent emot
vätet. Om derför en atom väte
bundit en atom klor till en mol.
klorväte, kan samma atom väte icke
vidare förenas med andra atomer.
Klorvätet är således en mättad
förening. Syret. är tvåatomigt eller

bivalent. Om derför en atom syre
bundit en atom väte, har
föreningen ännu en angreppspunkt qvar,
hvarmed den kan bindas af andra
atomer. Derför kan HO förenas
med H till HOH, som är mättad,
emedan alla syrets och vätets
angreppspunkter äro använda.
Gruppen HO kan naturligtvis förenas
äfven med andra atomer än väte,
t. ex. med kalium till KOH o. s. v.
Qväfvet är mot väte trivalent, ger
derför H3 N, men kan äfven vara
pentavalent, hvarför 1 mol.
ammoniak, H3N, kan förenas med ännu
två atomer, t. ex. i salmiak H4NC1.
Till följd af qväfveatomens
femato-miga natur kan 1 at. N förenas med
2 tvåatomiga syreatomer, som
tillsammans ha 4 angreppspunkter, och
derjämte med 1 grupp HO, således
gifva .föreningen H0N02, eller
salpetersyra. Svaflet är på sitt högsta
mättningsstadium sexatomigt 1.
hexa-vaient, och derför kan 1 at. S
förenas med 3 at. O till SO 3. Hos
de flesta grundämnens atomer kan
valensen variera, hvilket kommer
deraf att alla frändskapsenheterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free