- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
381

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vatten

381

utsättes för ett tryck af 18,000
atmosferer. På detta förhållande be*
ror till en del glacierisens rörelser.
Ehuru vattnets fryspunkt är (f, kan
dock vattnet i absolut stillhet
afkylas under denna temp. utan att
frysa, t. o. m. ända till — 12°, men
om vattnet då vidröres med ett
fragment af en iskristall eller en
snöflinga, stelnar det ögonblickligen
under värmeutveckling. Isens eg.
v. är 0,9i67, och således ökas
vattnets volym med ungefår ’/n» då det
fryser. Den kraft, med hvilken
vattnet under frysningen utvidgas,
är oemotståndlig. Vatten, som
under vintern finnes inneslutet i
bergens springor, vidgar dessa, då det
fryser och bidrager derigenom i hög
grad till bergens förklyftning,
sön-dergrusning och vittring. Då
salt-haltigt vatten fryser, innehåller isen
ganska litet salt, så att saltlösningar
genom frysning kunna koncentreras.
Isens latenta smält värme är 79,
hvadan således 79 värmeenheter
erfordras för att törvandla 1 gr. is
af 0° till 1 gr. vatten af 0°, d. v. s.
samma värmemängd, som erfordras
för att upphetta 1 gr. vatten af 0°
till 79°. fsen är en mycket dålig
värmeledare, leder icke elektricitet
och genomsläpper icke ljusets mörka
(infra-röda) värmestrålar. Isens
specifika värme är endast hälften af
vattnets, eller 0,5.

Om vatten upphettas, förvandlas
det till gas eller vattenånga, och
for förvandlandet af 1 gr. vatten af
100° till ånga af 100° erfordras 536
värmeenheter. Af denna anledning
kan ångan af 1 gr. vatten gifva
6,36 gr. kokande vatten, om den
inledes i 5,36 gr. vatten af 0°.
Vattnet binder således mycket värme,
när det förvandlas till ånga, och
derför afkyles luften och föremål i
närheten af afdunstande vatten, t.

ex. efter regn. Derför är det äfven
som fuktiga kläder kännas kalla.
Vattenångans eg. v. är 0.622, och 1
vol. vatten lemnar 1,700 vol. ånga
af 100°.

Det i naturen förekommande
vattnet är i regeln icke rent, utan
innehåller större eller mindre mängder
lösta ämnen. För erhållande af
rent vatten underkastar man det
naturliga vattnet destillation. Det
destillerade vattnet innehåller
vanligen små mängder organiska
ämnen och ammoniak. Om man
önskar alldeles rent destilleradt vatten,
måste man blanda vattnet med litet
kaliumpermanganat och svafvelsyra
samt underkasta det en förnyad
destillation, hälst i glasretort. Bland
de i naturen förekommande slagen
af vatten är regnvatten renast i
kemisk bemärkelse. Det innehåller
i allmänhet endast 0,5—1,3 delar
fasta ämnen på 100,000 delar samt
mycket små mängder
ammoniumnitrat, eller på litern 0,54 —3,9 milligr.
ammoniak och 0,54—6,67 milligr.
salpetersyra. Det på marken
nedfallna vattnet, som silat genom
jordlagren och framkommer som
käll-och brunnsvatten, innehåller en
mängd salter och ofta äfven
organiska ämnen upplösta, dessutom
kolsyregas och luft, hvilka gaser
jämte den lägre temperaturen hos
dylikt vatten förläna det en
svalkande smak (jfr Dricksvatten).
Källvatten, som komma från stora djup
eller silat genom heta vulkaniska
bergarter, hafva ofta hög
temperatur, då de komma i dagen, och
innehålla större mängder salter. De
användas som hälsovatten och
kallas mineralvatten (se d. o.). Vatten
i floder och sjöar, hvarest en mängd
växter och djur lefva, afgifver till
en del de upplösta ämnena åt dessa
oeh upptager i stället organiska äm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free