Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vatten - Vattengas - Vattenglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Vattengas—Vattenglas
nen från de djur och växter, som
lefva, dö och förruttna i vattnet.
Flod- och sjövatten äro derför i
regeln saltfattigare och isynnerhet
kalkfattigare än kall- och
brunnsvatten samt till följd deraf mjuka
vatten, då de renare deremot ofta
äro hårda vatten (se Hårdt vatten).
Såsom innehållande delar af
förruttnade organismer äro flod- och
sjövattnen icke, allra minst i närheten
af starkt bebodda trakter, lämpliga
till dricksvatten. Genom
sandfil-trering kan sådant vatten
visserligen förbättras och till en del
befrias från gröfre orenligheter, men
försök ha visat, att bakterier kunna
gå igenom sandfiltra af flere fots
höjd. Af de naturliga vattnen är
hafsvatten (se d. o.) rikast på
upplösta ämnen.
Enligt medeltal af ett större
antal analyser innehålla de olika
slagen af vatten på 100,000 delar:
kalk
koksalt
fasta ämnen
flodvatten
1,3
3
8,3
sjövatten
2,8
H
11,8
källvatten
7,7
7,4
32,2
brunnsvatten
15,2
28,4
89,4
Vattnet ansågs länge som ett
grundämne. 1781 upptäckte
Cavendish att det uppstår, då vätgas
förbrännes i luft, och 1783 bevisade
Lavoisier att det består af väte och
syre. Dess procentiska
sammansättning blef bekant genom
Gay-Lussac och Humboldt 1805« Jfr
Lersch, »Hydrochemie» (1864), och
Fischer, »Die chemische
technolo-gie des wassers» (1880)..,
Vattengas, en blandning af vät-,
gas och koloxidgas, erhålles
derigenom att man glödgar kol i
vattenånga och kan användas som
bränsle eller, efter kanonisering,
som lyse. För alstrandet af denna
gas hafva ugnar konstruerats af
Löwe och Strong. Den loweska
ugnen utgöres af flere afdelningar.
I en%f dessa afdelningar förbrännes
kol medelst blästerluft, och dervid
alstrad koloxidgas inledes i tvänne
andra med eldfast sten fyllda
regeneratorsugnar, der gasen genom
bläster antändes, till följd hvaraf de
senare afdelningarna upphettas till
ljus rödglödgning. Sedan detta skett,
afstängas blästrarna, och en ström
vattenånga ledes genom
regeneratorerna, der deri upphettas, till
for-bränningsrummet, och kommer då
i beröring med kol, hvarvid alstras
koloxid och kolsyra, som bortledes
till gasometrar. Jfr E. Åkermany
»Om den strongska
gasberedningsmetodens lämplighet för
järnhandteringen» (i Teknisk tidskrift 1880).
Vattenglas, Kali- och
Natronvattenglas, i vatten lösliga silikat af
kali och natron, erhålles antingen
derigenom att man glödgar
qvartspulver med pottaska eller soda i
passande proportioner jämte något
kol, för att underlätta inverkan,
eller derigenom att man i slutna kärl,,
under ett tryck af 6—8 atmosferer,,
upphettar flinta eller bergmjöl med
kaustikt kali och natron. I förra,
fallet användas på 100 del.
qvartspulver 70 del. pottaska eller 53 deL
vattenfri soda och 2—6 del.
pulveriseradt träkol. I stället för soda
kan man använda en blandning af
60 del. vattenfritt glaubersalt och
15—20 del. träkol. Det erhållna
glaset males till pulver och
upphettas med vatten, hälst i slutna
pannor. Vattenglas kommer i
handeln i form af en sirapstjock, gul
eller brungul lösning. Det måste
förvaras i väl tillslutna kärl, emedan
det i luften upptager kölsyra och
då afsätter kiselsyra. Det
användes till Stereokromi eller vattenglas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
