Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vismut - Vismutföreningar - Vismutlegeringar - Vitelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Visnratföreningar—Vitellin
387
endast som en sällsynthet; den
förnämsta produktionsorten är
Sachsen. Ur malmen, som i allmänhet
utgöres af gedigen vismut, erhålles
metallen genom sägring.
Vismutmetallen har en egendomlig,
rödaktigt gul färg och kristalliniskt
bla-digt brott. Ben är oftast brokigt
anlupen på ytan. Eg. v. 9,8. Smpt
268,5°. Smält metall utvidgas vid
steinandel; och kan genom långsam
afsvalning erhållas kristalliserad i
romboedrar, som äro isornorfa med
antimonens och arsenikens
kristaller. Vid vanlig temp. angripes
metallen föga i luften, men i
glödg-ningshetta förbrinner den till gul
oxid. Salpetersyra och svafvelsyra,
men icke klorvätesyra, lösa vismut
till vismutnitrat och sulfat.
Vismuts at. v. är 208 och tecknas Bi
(af bismuthum). I kemiskt
hänseende ansluter sig vismut närmast
till antimon, men är betydligt mer
positiv än denna metall. Den
användes till lättsmälta legeringar och
till vismutpreparat. Årliga
produktionen belöper sig till ungefär 25,000
kilo, men Sverges import till endast
68 kilo. — Priset är 15—16 kr.
per kilo.
Vismutforeningar. I sina
vigtigare föreningar är vismut ett
tre-atomigt grundämne, ger t. ex. med
klor kloriden BiCl3 och med syre
oxiden Bi2O3. Kloriden, som
bildas genom direkt förening af
vismut med klor, är en färglös,
lättsmält massa, som sönderdelas af
vatten, hvarvid klorväte och
vis-mutoxiklorid, Bi O Cl, bildas. Den
senare föreningen är ett hvitt
pulver och användes till smink.
Vismutoxiden är ett ljusgult pulver,
som vid rödglödgning smälter till
en brun vätska, hvilken vid
afsvalning stelnar till en gul,
kristallinisk massa. Liksom blyoxid, an-
griper vismutoxiden vid smältning
deglar af porslin och lergods. Med
syror ger den salter, som äro
färglösa samt af vatten sönderdelas i
fri syra och anhydrosalter, hvilka
senare afskilja sig i form af hvita,
ofta kristalliniska fällningar.
Vismutsalters lösningar gifva med
svafvelväte en svart fällning af
svafvelvismut, som icke löses i
svaf-velammonium, men af salpetersyra
vid upphettning löses till
vismutnitrat, under det svafvel afskiljes.
Denna lösning fälles icke af utspädd
svafvelsyra och ger med ett
öfverskott af ammoniak en hvit fällning
af vismuthydrat. Bland
vismutsalterna är nitratet Vigtigast. Det
erhålles lätt genom upplösning af
vismutmetall i salpetersyra och
lösningens afdunstning till kristallisation.
Det bildar stora och färglösa
prismer, 2(Bi3NO3) + 9H2O, hvilka af
rent vatten sönderdelas i fri
salpetersyra och s. k. basiskt vismutnitrat,
BiÖNO3+H2O, små hvita
kristall-ijäll. Det senare saltet,
Magiste-rium bismuthi, användes i medicin,
som hvitt smink och vid
porslinsmålning.
Vismutlegeringar.
Vismuthal-tiga metallblandningar utmärkas af
lättsmälthet. En legering af 4 del.
vismut, 2 del. bly, 1 del. tenn och
1 del. kadmium är den vid 60,5°
smältande woodska metallen.
Dylika legeringar användas till lödning
af blyhaltigt tenn och till
cliché-metall. En legering af 52 del.
koppar, 30 del. nickel, 12 del. zink,
5 del. bly och 1 del vismut lär
vara lämplig till speglar och
reflektorer på lampor.
Vitellin, ett till globulinen
hörande ägghviteämne, som
förekommer i äggulan och möjligen i all
protoplasma, äfven i växtriket, t. ex.
i frönas s. k. aleuronkorn. Det har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
