- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
388

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitelin - Vitriol - Vitriololja - Vitriolsyra - Vittring - Volfram

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

388

Vitriol—Volfram

globulinens allmänna egenskaper och
koagulerar vid 75°—80°. Dess
koksaltlösning fälles icke vid
fullständig mättning med koksalt.

Vitriöl, benämning på vissa
svafvelsyrade salter 1. sulfat, t. ex.
järnvitriol 1. grön vitriol,
ferrosulfat, zinkvitriol 1. hvit vitriol,
zinksulfat, kopparvitriol 1. blå vitriol,
kopparsulfat.

Vitriölolja. Se Svafvelsyra.

Vitriölsyra, Svafvelsyra (sed.o.).

Vittring, ett ämnes
sönderdelning i luften. Salter, som
innehålla kristali vatten, afgifva ofta detta
till luften och vittra eller
sönderfalla dervid till pulver. Många i
naturen förekommande mineral
vittra genom kemisk inverkan af
luftens syre eller kolsyra vid närvaro
af fuktighet. Så vittrar t. ex.
svafvelkis till järnsulfat, järnkarbonat
till järnoxidhydrat. Silikat, som
innehålla alkalier eller alkaliska
jordarter m. m., vittra, emedan luftens
kolsyra bildar med dessa baser
lösliga karbonat, som bortföras af
vattnet. På detta sätt sönderdelas
fältspatarter och lemna dervid som olöst
återstod lera. Murar vittra vid
närvaro af ruttnande urin, emedan
denna under inflytande af kalken i
murbruket och luftens syre bildar
kalksalpeter, som vid torr väderlek
kristalliserar och dervid uppluckrar
murbruket. Förvittringen af
mineral och bergarter i naturen
underlättas i väsentlig mån genom deras
mekaniska sönderdelning, hvartill
frost är i hög grad verksam.

Volfram, ett af Scheele 1781
upptäckt metalliskt grundämne, som
i naturen förekommer, i förening
med syre, såsom volframsyrade
salter af järn och mangan (mineralet
Volfram i Sachsen och Böhmen)
samt af kalcium (mineralet seheelit
eller tungsten). Metallen är järn-

grå, mycket hård och svårsmältlig
af eg. v. 18,5—19,i. Dess at. v.,
som är 184, tecknas W. I kemiskt
hänseende liknar Volfram mest
mo-lybdén. Dess högsta
syrsättningsgrad, volframsyreanhydriden WO3,
är ett vackert citrongult pulver, som
erhålles genom digerering af
kal-ciumvolframat med saltsyra. Genom
stark glödgning af denna oxid med
kol erhålles volframmetallen. Med
baser ger volframsyran salter eller
vol/ramat, bland hvilka åtskilliga
utmärkas af en särdeles invecklad
sammansättning. Af dessa salter
är natriumvolframat 1. volframsyradt
natron Vigtigast. Det framställes i
stort af mineralet Volfram, som
pulveriseras och smältes på flamugn
med soda. Den smälta massan
utlakas med vatten, och den från
mangan- och järnhydrat silade
lösningen neutraliseras med saltsyra.
Efter koncentration erhålles saltet i
kristaller Na2 W04+2H2O.
Moderluten från dessa kristaller
fälles med klorkalcium, då en hvit
fällning af kalciumvolframat
erhålles och förarbetas på volframsyra.
Natriumvolframatet bildar stora och
färglösa, luftbeständiga kristaller,
som lätt lösas i vatten. Det
användes för att göra tyger (t. ex. i
teaterkostymer) oantändliga och som
betningsmedel i fårgerier.
Barium-volframat, som erhålles af
natriumsaltet och klorbarium, är en hvit
fällning, som lär »täcka» lika väl
som blyhvitt och derför blifvit
använd som målarefärg. Upphettar
man natriumvolframat med
volframsyra, och glödgar man sedan
blandningen lindrigt i en ström af
lysgas, erhåller man ett guldfärgadt,
metallglänsande, kristalliniskt
pulver, volframsyrad
volframoxid-natron, Ka2W3O9, som blifvit
använd som bronsfärg, kallad vol/ram,’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free