Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väte - Vätesuperoxid - Vätesvafla - Vätesvafladt svafvelammonium - Vätesyror - Vätgas - Växtbaser - Växtkemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
Vätesuperoxid—Växtkemi
en betydlig värmemängd. Kroppar,
som brinna 4 luft, slockna i vätgas*
En blandning af vätgas och syrgas
(jfr Knallgas) exploderar vid
antändning. Många oxider och klorider
reduceras, då de upphettas i vätgas,
hvarför denna gas är ett på
laboratorierna ofta användt
reduktionsmedel. Äfven på våta vägen
verkar väte reducerande, då det
frigöres ur en förening, t. ex. vatten.
Om järnoxidsalters lösningar
blandas med zink och klorvätesyra
tillsättes, bildas järnoxidulsalter. På
samma sätt verkar natriumamalgam
reducerande och användes derför
mycket vid organiskt kemiska
arbeten. Många metaller absorbera
vätgas. Isynnerhet palladium ar i
detta hänseende märkvärdigt, ty 1
vol. palladium kan absorbera nära
1,000 vol. vätgas och bildar dermed
en verklig legering af fullkomligt
metalliskt utseende. Äfven kalium
och natrium gifva bestämda
föreningar med väte, hvilka hafva
metalliskt utseende. I meteorjärn har
man funnit vätgas innesluten.
Vätesuperoxid, H2O2, bildas
i smärre mängder vid många
ämnens oxidation i fuktig luft och
förekommer i atmosferen. Föreningen
kan erhållas af
bariumsuperoxid-hydrat, om detta utröres i en
blandning af 1 del svafvelsyra och 5 del.
vatten, ända tills syran i det
närmaste blifvit neutraliserad. Den
från fäldt bariumsulfat
dekante-rade lösningen afdunstas i
luftför-tunnadt rum, hvarefter
vätesuperoxid återstår i form af en
tjockflytande färglös vätska. Vätesuperoxid
den utmärkes af kraftigt oxiderande
verkningar, bleker växtfärgämnen,
framkallar på huden hvita fläckar
och efter någon tid häftiga
darr-ningar samt är ett af de yppersta
desinfektionsmedel man känner.
Vätesuperoxiden sönderdelas mycket
lätt i vatten och fritt syre, som i
frigÖringsögonblicket orsakar de nyss
omnämda oxidationsprocesserna.
Genom beröring med fint fördeladt
silfver och platina sönderdelas den,
utan att dessa metaller undergå
någon märkbar förändring. Silfveroxid
och vätesuperoxid sönderdela
hvarandra, så att silfver, fritt syre och
vatten bildas:
Ag2 O + H2O2 = H2O + O2 + 2Ag.
Till följd af sin oxiderande
verkan har vätesuperoxiden blifvit
använd till restaurering af gamla
oljefärgstaflor, som under tidernas lopp
blifvit mörka af svafvelbly. Det
senare syrsattes nämligen af
vätesuperoxiden till blysulfat, som är
hvitt. Äfven har denna oxid
blifvit använd som blekningsmedel och
har som sådant företräde framfor
klor, emedan det icke så starkt
angriper fibrerna. Mörkt hår kan
med vätesuperoxid färgas blondt,
hvarför denna oxid en tid användes
som kosmetiskt medel. —
Vätesuperoxiden upptäcktes 1818 af
Thénard.
Vätesvafla. Se Svafvelväte.
Vätesvafladt
svafvelammo-nium, Ammoniumsulfhydrat. Se
Sv afvelammonium.
Vätesyror benämnas syror,
hvilka bestå af väte och en syrefri
radikal, t. ex. klorvätesyra, HCl,
cyan-vätesyra, HCN, och
kiselfluorväte-syra, H2 SiFl6.
Vätgas. Se Väte.
Växtbaser* Se Alkaloider *
Växtkemi, Fytokemi, den del af
kemien, som behandlar växterna,
kemiska beståndsdelar och
växtlifvets kemiska fenomen. Växtkemien
är i jämförelse med den
fysiologiska kemien föga bearbetad. -— Jfr
Rochléder, »Phytochemie» (1854)
och »Anleitung zur analyse von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
