- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
392

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ytterbium - Ytterjord - Yttrium - Zincum - Zink

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

392

Ytterbium—Zink

Ytt’erbium, ett sällsynt, till
jordmetallerna hörande, af . Marignac
1878 upptäckt grundämne, sonf
förekommer tillsammans med erbium
och yttrium i några sällsynta
mineral. Metallen är ännu icke
framställd. Dess at.v., som tecknas Yb,
är 173. Dess oxid, Yb2 O3 , är ett
hvitt pulver, som med syror ger
färglösa, väl kristalliserande salter,
hvilka icke hafva något
absorptionsspektrum.

Ytter jord, metallen yttriums
oxid.

Y’ttrium, ett sällsynt, till
jordmetallerna hörande grundämne, som
1794 upptäcktes af Gadolin.
Metallen har ännu icke blifvit
framställd i kompakt tillstånd. Dess
at.v., som tecknas Y, är 89. Den
enda oxiden, ytterjorden, Y2O3,
är ett hvitt pulver, som lätt löses
i syror och dermed ger färglösa,
sött smakande salter.

z.

Zincum, zink. Z. aceticum,
zinkacetat 1. ättiksyrad zinkoxid;
Z. carbönicum, zinkkarbonat 1.
kolsyrad zinkoxid; Z. chlorätum,
zinkklorid 1. klorzink; Z. la’cticum,
zinklaktat 1. mjölksyrad zinkoxid; Z.
meta’llicum, zinkmetall; Z.
oxydä-tum, zinkoxid; Z. carbölicum,
.fenyl-zinksulfat 1. fenol svafvelsyrad
zinkoxid; Z. sulfuricuniy zinksulfat 1.
svafvelsyrad zinkoxid.

Zink, ett sedan äldre tider
bekant metalliskt grundämne, som i
naturen förekommer dels i förening
med svafvel, dels med syre.
Malmerna äro hufvudsakligen galmeia,
zinkkarbonat, ZnCO3, och
zinkblende, svafvelzink, Zn S. De
förvandlas först genom röstning till
zinkoxid, som blandas med kol och
upphettas i destillationsapparater,
hvarvid zinken förflyktigas och
förtätas i förlag, i samma mån som
oxiden reduceras. Sedan renas
metallen genom omsmältning. Zinken
är hvit, med tydlig dragning åt
blått, har en utpräglad grofbladigt

kristallinisk struktur och är något
spröd. Den i handeln
förekommande, något orena zinken är skör
vid vanlig temp., men kan
utvalsas vid 100°—150° och blir vid
200° åter så spröd, att den kan
pulveriseras. Smpt omkr. 412°. Kpt
1040°. Vid rödglödgningshetta
tändes zink i luften samt förbrinner
med blåhvit låga och under
utstötande af tjocka, hvita rökmoln af
zinkoxid. I fuktig luft öfverdrages
metallen med en tunn oxidhinna, som
skyddar för vidare inverkan. I
utspädda syror löses metallen till
zinkoxidsalter, hvarunder vätgas bortgår.
Med salpetersyra utvecklar zink
qväf-oxidul eller qväfoxidgas. Den rena
metallen angripes ganska långsamt
af utspädd svafvelsyra eller
klorvätesyra, men oren zink, som håller
främmande metaller, löses lätt.
Tillsättes till syran en ringa mängd
platinaklorid, löses äfven den rena
metallen lätt i syror. Äfven i
alkaliska vätskor löses zink, under
utveckling af vätgas. Zink utfäller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free