- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
393

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zink - Zinkblommor - Zinkcement - Zink-fenylsulfat - Zinkgrått - Zinkhvitt - Zinkklorid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Zinkblommor—Zinkklorid

393

många metaller, t. ex. koppar, bly
och silfver, ur deras lösningar, och
vid närvaro af syror eller baser är
den ett kraftigt reduktionsmedel.*
Om t. ex. en lösning af ett
järnoxidsalt forsättes med en* utspädd
syra och zink, bildas järnoxidulsalt,
och om man kokar zink med ett
alkali och ett salpetersyradt salt,
bildas ammoniak.

I kemiskt hänseende liknar zink
mest magnesium; dess at.v., som
tecknas Zn, är 65. Alla kända
zinkföreningar innehålla tvåatomig
zink.

Zink användes till plåt för
taktäckning och till allehanda kärl, till
s. k. galvaniserade järnvaror och
till legeringar. Redan innan man
lärt känna zinkmetallen, i 16:de
årh. (Paracelsus), använde man
zinklegeringar, hvilka framställdes
genom sammansmältning af koppar
med galmeia (de gamles cadmia,
alkemisternas tutia) och kol.
Zinkproduktionen uppskattas till
ungefår 170 mill. kilo, hvaraf i
Schlesien tillverkas nära 100 mill., i
Belgien 50 mill. — I Sverge finnas,
vid Vätterns norra ände, rika
tillgångar på zinkblende, som derifrån
exporteras till Befgien.

Zinkblommor, Zinkoxid (sed.o.)

Zinkceme’nt benämnes en af
zinkkloridlösning och zinkoxid
bestående blandning, som genom
bildning af basisk zinkklorid stelnar till
en stenhård massa och lämpar sig
till kitt mellan järn och metall, till
tandkitt o. d.

Zink-fenylsulfät,
Fenohvafvel-syrad zinkoxid,

-(CeH8O.SO,.O)iZn + H,O>
bildar färglösa kristaller, som hafva
svag lukt af fenol, skarp metallisk
smak, vittra i luften samt lösas i
vatten och alkohol. Det användes
* i medicin till omslag, förband och

insprutningar. Saltet beredes af
fenol, som blandas med svafvelsyra.
Efter några dagar utspädes vätskan
med vatten och neutraliseras med
bariumkarbonat, hvarpå den från
bariumsulfat filtrerade lösningen, som
innehåller bariumfenylsulfat,
sönderdelas med zinksulfat. Den derefter
från bariumsulfat filtrerade
lösningen afdunstas till kristallisation.

Zinkgrått, Zinkstoft, ett fint grått
pulver af zink med 8—10 %
zinkoxid, erhålles vid zinktillverkningen
och afsätter sig vid destillationens
början i de ännu icke upphettade
förlagen. Det användes till
anstrykningsfärg på metaller, som
reduktionsmedel i färgerier och på
laboratorier samt förarbetas på zink. —
Priset är 36 kr. per 100 kilo.

Zinkhvitt, en hvit målarefärgs
som består af zinkoxid och erhålles
genom förbränning af zinkgas i luft.
Förbränningsprodukterna ledas in i
kondensationsrör af bleck och trä,
och Zinkhvitt afsätter sig der och
samlas. Det är ett hvitt pulver,
som på senare tider tämligen
allmänt begagnas i st. f. blyhvitt,
framför hvilket det har fördelen att icke
mörkna i svafvelvätehaltig luft. 2 del.
Zinkhvitt lära täcka lika väl som
2,5 del. blyhvitt. Den zinkoxid, som
erhålles genom glödgning af
zinkkarbonat och zinksalter, har icke
samma förmåga att täcka som den
genom metallens förbränning
erhållna oxiden.

Zinkklorid, Klorzink, Zn Cl2,
erhålles genom destillering af
zink-sul&t och kalciumklorid eller
derigenom att man löser zink i
klorvätesyra och afdunstar lösningen.
Den bildar i vattenfritt tillstånd en
gråhvit, genomskinlig massa,
zink-smör, som smälter först öfver 100°
och destillerar vid
rödglödgnings-hetta. Kloriden är mycket deli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free