- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
397

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference, Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ägghviteämnen - Äpplesyra - Ättika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

amidosyror, kolsyra, ammoniak och andra
ämnen. Ägghviteämnena synas till
följd deraf vara
kondensationsprodukter af amidosyror (se d. o.) med
urinämne, således ett slags ureider.
Genom inverkan af alkalier eller
syror förändras ägghviteämnena till
i vatten icke lösliga, men i svagt
alkaliska eller svagt sura vätskor
lösliga kroppar, hvilkas lösningar
icke koagulera vid uppvärmning,
men fällas af neutralsalter. Dessa
modifierade ägghviteämnen kallas
alkalialbuminat och acidalbuminat.
Till ägghviteämnena ansluter sig en
mängd mer eller mindre beslägtade
ämnen, såsom hämoglobin, mucin,
limgifvande ämnen, elastin och
keratin, hvilka benämnas proteider och
albuminoida ämnen.

Ägghviteämnena äro de lefvande
cellernas vigtigaste beståndsdelar,
och då djurkroppen icke kan bilda
dem annat an genom en sannolikt
enkel metamorfos af peptoner och
dessa senare uppstå af
ägghviteämnen, intaga de som näringsämnen
en högst vigtig och genom inga
andra ämnen ersättlig plats.

Äpplesyra, C2H3 . OH . (CO2H)2,
en i växtriket allmänt utbredd
organisk syra, som förekommer rikligast
i rönnbär och äpplen. Den bildar
i rent tillstånd lättlösliga, starkt
sura, hvita kristallgyttringar. Dess
salter, kallade malat, äro i
allmänhet, lösliga i vatten.

Ättika, en mer eller mindre oren
och starkt utspädd ättiksyra, som
kan erhållas antingen genom torr
destillation af trä eller genom
oxiderande jäsning af utspädd alkohol.
Träättika bildas som biprodukt
vid torrdestillation af trä för
erhållande af lysoljor. Olika träslag
lemna olika mängder ättiksyra,
barrträd minst, eller endast 2—3 %
ättiksyra, björk nära 6 %, ek 5 %.
Den vid destillationen erhållna råa
träättikan innehåller 5—9 %
ättiksyra, 6—10 % metylalkohol,
dessutom aceton, smörsyra, metylamin,
fenoler, kolväten m. m. samt
användes som antiseptiskt medel, till
konservering af kött och matvaror
(snällrökning) eller virke, för
tillverkning af kemiska preparat för
färgerierna och af ren ättiksyra.
Destilleras den råa träättikan,
förflyktigas först träsprit och aceton,
sedan ättiksyra, som renas från
fenoler, kolväten o. d., genom
neutralisering med kalk, hvarpå
lösningen af kalciumacetat afdunstas och
försättes med saltsyra till svagt sur
reaktion. Dervid utfällas en mängd
hartsartade ämnen, som afskummas,
hvarefter man afdunstar lösningen
till torrhet och destillerar
återstoden med saltsyra; 100 del.
kalksalt erfordra 90—95 del. saltsyra
af 1,15 eg. v. Om man vill
uppoffra träspriten, kan man
naturligtvis genast behandla den råa ättikan
med kalk och förfara på nyss nämda
sätt. Den mesta i handeln
förekommande ättikan tillverkas af
alkohol eller alkoholhaltiga vätskor,
såsom vin, jäst vört och bränvin.
Jäsningen beror på
lifsverksamheten hos en bakterie, ättikmodern,
Mycoderma Aceti, hvilken
öfverflyttar luftens syre till alkoholen, som
dervid förvandlas till ättiksyra
C2H5OH+2O = C2H3O2H + H2O.
För utvecklingen af detta ferment
kräfves en temp., som ej
understiger 12° och ej öfverstiger 36°. Den
gynsammaste temp. är 28°.
Dessutom erfordras för dess utveckling
qväfvehaltiga ämnen och
fosforsyrade salter. I vin och maltextrakt
förekomma dessa näringsämnen i
tillräcklig mängd och behöfva ej
särskildt tillsättas. Om man
deremot vill bereda ättika af rent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:38:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemihlex/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free