Kemiskt hand-lexikon / 398 (1883) Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference, Chemistry Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ättika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bränvin, måste de under någon form
tillsättas, bäst som maltinfusion, till
bränvinet. Sedan alkoholen
fullständigt oxiderats till ättiksyra,
angripa ättikbakterierna själfva
ättiksyran och förbränna denna till
kolsyra och vatten, till följd hvaraf
ättikan försvagas. Man måste
derför sörja för att ett öfverskott af
alkohol alltid finnes under
jäsningen närvarande. Riklig tillgång till
luft är för öfrigt ett nödvändigt
vilkor för ättikbildningen. För
oxidation af 100 kilo alkohol
erfordras 232,200 lit. luft, om allt
luftens syre skulle förbrukas, hvilket
dock icke är fallet, hvarför den
luftmängd, som tjenar till
ättikbildningen, måste vara vida större.
Alkoholhalten i vätskan får icke
öfverstiga 10 % och ej understiga 3 %.
I Orléans tillverkas ättika af vin,
som utsättes i stora, låga fat, der
oxidationen eger rum. Denna
metod att bereda vinättika har af
Pasteur blifvit betydligt förbättrad. I
Tyskland och Sverge tillverkas
ättika af bränvin på följande sätt.
Cylindriska ståndare af ek (2—4
met. i höjd, 1—1,3 met. i diam.)
genomborras på 20—30 centim.



afstånd från bottnen, så att sex eller
flere hål af 3 centim. diam. bilda
en krans. Nedanför denna krans
af hål och 1/3 m. ofvan bottnen
finnes en silbotten af trä, och ofvan
denna hyfvelspån af bok. Tätt
under silbottnen är en öppning för
ett glasrör, för att ättikan skall
erhålla aflopp. Utanför ståndaren är
detta rör böjdt till en krok, så att
alltid ett läger ättika må finnas på
bottnen. Hyfvelspånen täckas af ett
silformigt genomborradt lock, i hvars
öppningar finnas segelgarnsbitar,
som qvarhållas i hålen genom en
knut i ena ändan. Utom dessa små
hål finnas i locket trenne glasrör,
för att lemna aflopp åt den
förbrukade luften. Hela ståndaren täckes
af ännu ett lock, som i midten har
en öppning, genom hvilken utspädt
bränvin kan ingjutas. Först
impregneras hyfvelspånen med en
blandning af ättika och bränvin, och
sedan gjutes genom ståndaren en
blandning af svagt bränvin af 10 %
alkoholhalt, blandad med maltinfusion
eller extrakt på kli, som skola tjena
ättikbakterien till näring. Under
alkoholens syrsättning utvecklas
mycket värme, så att temperaturen i
ståndaren höjes, och samtidigt
inströmmar luft genom den nedre
raden af hål samt bortgår genom de
trenne glasrören. Man erhåller så
på bottnen af ståndaren ättika, som
ännu innehåller alkohol och derför
måste ytterligare genomgå två eller
tre dylika ståndare. Lokalen, hvari
dessa ståndare finnas uppställda, har
vanligen 20°—24° temp., och man
måste under ättikbildningen, genom
minskande af draget i ståndarna,
reglera temperaturen, så att den
icke går öfver 36°. Under
ättikbildningen lider man en icke
obetydlig förlust genom alkoholens
afdunstning, och förlusten är dess
större, ju mer alkohol vätskan
innehåller. Ättika innehåller 4—8 %
ättiksyra. Ättikans användning till
matlagning är allmänt bekant.
Vinättikan, som innehåller flere
aromatiska ämnen, är dertill lämpligare
än den som beredes af bränvin.
Den senare kan dock aromatiseras
derigenom att man lemnar den i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>