Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Roms Uppkoms? qcu Cuajka£X3r»
tiomerska statens ckancter är ret|an f^aott «r(M
af dess uppkomst skarpt antydd oohlned nödvändiga
bet bestämd. Det är icke bär som annorstädes, att
én naturlig existens föregår och grundlägger desskfi*
storiska, och denna således i sitt upphbf blott 1*
frambrytandet ur clt patriarehaliskt familj- och
natur-lifs tysta dunkel ut i statslifvets fria och skarpa
dager. Statens grundval är här ingen natur, intet
naturligt förhållande eller motiv, ntan naturens rena
motsats: mensklig vilj a. En fristående, naken,
bård act af vilja är den magt, som ger lifvet åt Roms
stat oek bär, drifver och binder dess historia genom
århundraden. Det är en gigantisk princip:
oåtkomlig, obetvinglig, allsmägtig och odödligt seg.
Men, der ingen naturlig grund finnes, der finnes
ingen natnrlig gräns*, den stat, hvars uppkomst
förnekar det naturliga, måste i sin utveckling förstöra
det. Och detta är Roms kall i verldshisforien.
Öf-ver hedendomens naturlif fäller Rom domen$ i den
abstraeta subjectivitetens afgrund slukar det och
förtär alla dess gestalter och af hugger med
subjectivitetens svärd de knutar och band, med hvilka
naturen oinslingat menskligheten. Sjelft kan Rom
icke dömas, icke betvingas af annat än en mägtigare,
nämligen en icke mer endast mensklig vilja, en
concretare subjectivitet: af Ghristendomens anda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
