Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kistorisk continuitet, Detta rar t Cartcsii philosoplile
ilen törsta grundsatsen, men blef sedermera hela
den nyare philosophiens lifsprincip. Då nu
phi-losopbien lemnar denna princip samt mer och mc*
inser och omfattar sin historiska idée, torde man
med skål kunna anse slutet af denna period varaf
for handen, men dermed också en fullkomligare
me-tamorphose af pbitosophien förestå.
Under sådana förhållanden synes det vara en huft
yudsak att klart och riktigt bestämma väsendet och
betydelsen af Philosophiens Historia, Af denna upp-»
gift giftes mer än e n lösning, och vanligen hör man
äfven flera åsigter deraf utvecklas.
Alt Historia hvilar på personlighetens be»?
grepp; ty ingen Historia kan giftas, utan person,
och ingen person, utan att skapa sig en Historia,
Man fattar derföre Historiens begrepp blott så till
Vida, som man förstår personlighetens begrepp.
Personligheten har tvenne momenten i n d iV
i-dualitet och universalitet, men är sjelf den
concreta enheten af begge. Likväl kan denna
con-eretion för tanken upplösas, så att Historiens
begrepp sökes antingen uti individualiteten eller i
u-niversaliteten, i och för sig ensam betraktad, fläraf
uppkomma t r e n n e olika sätt att betrakta Historien,
af hvilka två, emedan de afse hvardera blott e n
abs-traet sida af sanningen, visa sig vara falska och träffaa
af en Nemesis; *den tredje innebär den concrcta
sanningen, men både vederlägger de begge andra —*
gå vida de genom differens grumla sanningen —■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
