Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IG?
ning, tilldfeds man kommer till d e n högsta sanning»,
aom är ingenting. annat än sjelfva methodens eget
rena och förmedlade begrepp. Denna blir således
den högata normen för bedömandet, men eger i sig
ingen sanning, utom den, att bon visar eu lögn. Här
måste man också till slut stadna, men stadna i
sjelfva den oupphörliga rörligheten.
Och härmed Öfvergå’vi till den Historiska
åsigten, bvilken i sitt begrepp af personlighet
genom en innerlig förening sammanbinder
individualitet oeb nnivcrsalitet. Person kallas nämligen den,
som utbildar sin individuella natur till en
universa-Ktet oeb fen, efter lag bestämd, gestaltning, men
t»U-Kfca i sig bar förmedlat universalitetcn Irån dennas
objéctrva gestalt till en transscendentell, från en
allmän, immanent rationalitet, till en individuell
intcl-leetnaKtet. Då denna förening är långt skiljd från
ea omedelbar och abstraet’ identitet, så kan hon ej
Vin iitiB beständig, lefvande, Historisk — handling.
Den, som efter denna idée om personlighet vill
construera philosoplueus historia, finner nu, att man
måsté tillägga bvar oeb en pliilo&oph förmågan att
i sin individualitet ega oeb uppfatta tingens
allmän-n a väsende, så vidt som hans individualitet genom
historisk utveckling blifvit bragt till uuiversalitct *).
Men härmed far man alldeles icke förstå den natur-
*) Denna HretorUlfe ntvecålinffbenämnes erfarenhet,
v - tW mil, som ofta blifvit m Utföra tåd t, både af
vänner och fiender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
