Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dighet går härvid tillika längan den blött natur*
liga. Friheten har deruti nedlagt sitt ändamål, livar*
emot naturens nödvändighet faller tillbaka såsom
ut-an ändamål, och sjelf ett tillfälligt. Det är denqa
naturens tillfällighet, som vidkännes sin rätt i
konstens segert denna konstens hårda och skarpa
bestämning, mot hvilken naturen ej kan hålla stånd.
Begreppet om ett konstigt, i motsats mot ett
naturligt, antyder ett sådant tvång.
Men, ntan att förlora sig i sin yttring, framgår
då liu friheten nr nödvändigheten såsom Mag t,
hvil-hen på en gång med sitt tvång sträcker Big genom
verkligheten och i sin sjclfständighet hvilar öfver
den. Hvad i naturen var kraft, d. v. s. förmåga
med blindt kraf på sin ntveekling, det är således här
nti magtens fria görande och låtande uppgånget i sim
idealitet.
\i hafva angifvit hvad Konst är i allmänhet och,
med nödvändighetens underordnande, funnit dess
e-gcntliga princip i Friheten. Icke desto mindre
finna vi en viss del af konsten ensam och egentligen
kallas f ri. Detta kan då intet annat betyda, än att
den öfriga konstens frihet ännu är blott ett sken.
Detta vill icke säga en grundlös lögn; äfven
bakom det blotta skenet ligger ett sannt väsende, som
endast ännu icke uppgått i sitt eget ljus, utan i ett
främmande element återskincr, forespeglas och
bebådas, man kunde säga — refleeteras. Sken, i
naturlig ej mindre än i speculativ betydelse, är
reflexion. Det gifves, såsom vi snart fa se, också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
