Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liU yttre verksamhet kom for dig i sorgens skepnad.
Och, måste det icke vara ett sorgebudskap — det,
som rycker lifvet ur sin stilla slutenhet, sitt oskulds^
dunkel, ut i dagens oroliga, skoningslöst öppna verld?
Ar icke, utan smärtans försonande offergärd, hyarje
ptgående ett syndafall? Det rätta lifvet, när det
måste gä ut, «går åstad med tårar och bär ut ädla säd»;
men med glädje kommer det tillbaka och bär sädens
frukter. Det känner icke dep falska verksamhetslust,
som öfverdådigt ger sig ut på äfventyr och nyttjar
de heliga gafvorna till lek, men leken till förberrli-.
gande af sig och sin förmåga. Utan dess lust är i
öfvervinnaudet af verksamhetens smärta och i den
hvila, som höjer sig segrande öfver grunden af
hennes rastlöshet.
Det första stadium af lidandet är likväl icke det
svåraste; bittrare är det andra, då sorgena högtid
och sabbath gifvit rum för sorgens arbetsdagar och
hvardagslif. Det ligger i denna period en icke
mindre svår, ja, nästan ömtåligare prötning, än i dep
första. Der trängde sig smärtans hela fullhet
till-sammans, så att dess skärpa brast, och den dunkla
branden, samlad i en enda brännpunkt, tände sig och
gick upp i ljus och klarhet. Här är q valet
splitt-radt i tusen enskildtheter af stingande uddar,
svidande gnistor. Och det gäller, att i splittringens
Chaos föra in den skapande enhetens, helhetens, he?
ligketens ande: att ned i det lillas afgrnnd taga med
sig det oändligt storas invigande, försonande kraft.
Der man icke mägtar detta, förfaller man antingen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
