Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 allmänhet g St det godt ätt läsa något nytt. Ett
nytt sinne öppnas likasom för h varje ny genre. Pst
mig kade denna läsning det välgörande inflytande,,
ått jag åter kade mod att nedskrifva några verser*.
Deras betydelse är ingen, utom den, att de vittna
om en, åtminstone for den gången, återställd enfald;
ty det är brist på enfald, på anspråkslöshet, på
gu-domligt lättsinne, — h vårföre icke så godt;. beisfe pä
Tro? —• som förstummat mig i poetiskt afseende.
Hvad Pbitosophien beträffar, sä bar **s varnings
för att välja den till hufvndsak visserligen icke gått
djupt bos mig, men ändock åstadkommit en Forrnfc
do oppositi (fruktan för motsatsen), b vilken. förut
ej fanns. Hans skäl voro ej personliga, ntan
allmänna: om Pkilosopbiens fåfänglighet, det positivaa
höga betydelse, philosophernas bankrutt — om ej
annat — på förståndet eller på moralitet, och huru blott
vissa lugna naturer kunde i längden hålla nt med
den. — Det är godt och väl. Men jag tror, att det
positiva måste äfven inom Philosophien göra sig
gät-lande och hafva sina målsmän. En sådan ville jag
blifva, och jag skulle ej våga välja Philosophien, ou*
jag ej lika mycket hatade, som älskade henne.
Men felet är, att hos mig ligga stridiga elementer.
Det rationalistiska har i större delen af mina förra
funderingar spelat en stor rölc3 det positiva växer
nu fram mer och mer till fullare bestämdhet. Strid
är att vänta. Men, bör man sky den? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
