Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missbrukad kvinnokraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnofrågans målsmän ha med all rätt framhållit
dessa sakförhållanden som skäl för frigörelsen. Men
de ha alltför mycket försummat att rikta kvinnokraften
in på dess allra väsentligaste områden, just emedan
emancipationens mål ju framför allt var att främja
och bevisa den andliga likställigheten mellan könen.
Medan endast helt få av kvinnoemancipationens
fanatici påstå, att kvinnornas del i den materiella eller
andliga produktionen redan nu kan jämföras med
mannens del i densamma, så mena dock nästan alla
kvinnosakens anhängare, att man genom det förflutna alldeles
icke kan sluta sig till framtiden. Först efter flera
generationers utveckling av kvinnans krafter skall en
rättvis jämförelse kunna äga rum. Och av denna,
hoppas de, skall kvinnornas fulla andliga likställighet
med mannen på det klaraste framgå.
Denna förhoppning förbiser dock alltför mycket
erfarenheterna från det förflutna. En av dessa
erfarenheter är, att kvinnorna i samhällenas överklass aldrig,
under någon tid, varit så illa ställda i fråga om
utvecklingsmöjligheter som männen i underklassen under
samma tidsskeden. Och dock är det ofta just ur
underklassen, världens »övermänniskor» framträtt, sedan de
genombrutit mycket svårare hinder än dem, den
snillrika kvinnan i överklassen samtidigt hade måst besegra
för att få följa sin väsensbestämmelse. Även dessa
manliga snillen ha saknat arvet från »flera
generationers utveckling i frihet». Men de ha dock nått den
högsta andliga höjden i sin samtid.
Men, svara kvinnorna, för männen ha funnits
bildningsanstalter, som varit stängda för oss. Detta
skäl väger, fast mindre tungt än det synes. Ty dels
ha många män sent eller aldrig fått denna hjälp och
dels ha till exempel de konstnärer, som sökt sin
utbildning hos en enskild mästare, ofta fått en
ypperligare skola än de, vilka besökt akademier. Och denna
enskilda bildningsväg har stått kvinnor öppen lika
väl som män. Än mindre gäller det skälet, att
överklasskvinnans, från förvärvsarbete så länge fritagna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
