Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missbrukad kvinnokraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnofrigörelsens innersta betydelse är: att denna
kvinnlighetens kraft nu är på väg att bli uppdagad
och medvetet ställd i mänsklighetens tjänst.
Kvinnorna borde därvid likna den naturmakt,
som gjort sitt inträde i kulturens tjänst under samma
århundrade som de själva, elektriciteten. Den har icke
upphört att gå sina vilda viggars väg över
himlavalvet, därför att den nu också lyser i arbetslampan
på vårt bord. Men kvinnan har ej gått sin egen vilda
väg, upprorets väg mot allt det onda i samhället,
som blivit följder av mannens ensidiga välde.
Kvinnorna ha fruktat att anses utan sinne för nyttorna; att
bli beledda som ologiska och fantastiska, som
odugliga arbetskamrater ifall de icke radade upp sig som
nollor bakom en manlig siffra, icke arbetade inom
den av mannen fastställda ramen. Och på detta sätt
har världen blivit sig lik. Först när kvinnan sätter
in sin egen vibrationshastighet i kulturförloppet, skall
detta börja röra sig i en annan riktning.
Var gång en kvinna haft revoltens mod, har
hon framkallat en stor rörelse. Elizabeth Fry,
Florence Nightingale, Josephine Buttler, Harriet Beecher
Stowe, Fredrika Bremer, Camilla Collett m. fl. äro
exempel därpå. Må nu kvinnorna revoltera i mängd
mot skolornas själamord, mot krigens massmord, mot
det nuvarande produktionssystemets människooffer!
Kvinnan bör få rösträtt och tillträde till alla det
medborgerliga livets områden, emedan samhället behöver
mödrar lika väl som fäder. Historien visar redan
regentinnor, vilka varit sina lands mödrar.
Framtiden skall äga många flera sådana landsmödrar,
kvinnor, som — då deras egna barn icke längre behöva
deras vård eller när de inga barn äga — bruka
sina egna krafter för samhället, sätta in dem
överallt där moderlighet behöves. Och framför allt
är moderligheten oumbärlig för att ge huld och skydd
åt de unga tankarna, de späda begynnelserna, dem
siaren och skalden utsår i folksjälen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
