Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnopsykologi och kvinnlig logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet stort kvinnligt namn mer än Birgittas eget blev
dock förbundet med klostrets historia. Nunnorna i
Port-Royal deltogo i jansenismens strider med ett
mod, en lidelse, en kraft, som nästan överträffade
männens. Men det var Pascal, som skrev den odödliga
stridsskriften. Hela upplysningstidens kultur var i
Frankrike kvinnornas egendom lika väl som männens;
salongerna främjade i högsta grad kvinnans sysslande
med alla andliga ämnen. Och liksom kvinnorna blivit
en stormakt i sällskapslivet, blevo de det ock under
revolutionen, där samma kvinnor, som varit salongernas
drottningar, dogo som hjältinnor på schavotten. Men
ur allt denna kvinnans intellektuella och politiska
livaktighet framgick dock blott en m: me Roland och en
m: me Staél. Under vår storhetstid fick t. ex. Vendla
Skytte fritt visa sin lärdom och blev vitt och brett
hedrad för densamma, ja, hon disputerade på latin med
tyska manliga lärdomsljus. Under 1700-talet var fru
Nordenflycht, liksom sedan fru Lenngren, högt
uppburen av våra manliga snillen. Och båda hade, utan
väsentliga hinder, erhållit en rik bildning, vilket även
var fallet med målarinnorna under samma tid.
Med alla dessa exempel för ögonen — och de
kunna mångfaldigas — är det orimligt att vidhålla:
att hindren för kvinnosnillet inom överklassen varit
sådana, att — ehuru manligt starka kvinnosnillen
troligen funnits inom densamma — de dock ej kunnat
framträda. Det är för underklassens kvinnor, som
den intellektuella avspärrningen varit fullständig.
Medan bondens begåvade son sändes till skolan för
att »läsa till präst» fick bondens dotter — hur klok
hon än kunde vara — icke ens läskunnighet. Därför
blev det nästan endast medelbart, genom mödrar eller
farmödrar till våra stora män, som vår kultur fick
något med av allmogekvinnans slumrande
begåvning. Och emedan den av kulturen icke genomplöjda
marken ofta är den på snillen fruktbaraste, är
det nog möjligt att många allmogekvinnor skulle
visat sig vara mycket betydande, ifall de ej saknat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
