Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnopsykologi och kvinnlig logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utan denna visshet att åtskilliga ljuspunkter
finnas i deras mödor, vore det alldeles för tungt att
tänka på alla de unga flickor, som, utan ringaste
valfrihet, nu tvingas in i en för dem utpinande
verksamhet. Vare det långt ifrån mig, att med ett ord lägga
en fjäder till deras börda! Jag har endast velat
minska deras antal genom att antyda nya möjligheter
till arbetsval.
Det är ett styrkans ord, icke en modfällande
dom, jag velat ge dem, när jag betonat att de sällan
utföra det yppersta på ett fält, dit deras anlag och
fria val ej kallat dem. Många av dessa kvinnor,
som nu slitas mellan sitt yttre arbete och sina känslor
som hustrur, mödrar, döttrar och systrar — och som
veta att detta yttre arbete därunder icke kan bli av
första klass — känna nu detta som en förödmjukelse,
ja, förakta sig själva för sin halvhet. Från detta
ville jag befria dem. Om de endast på det yttre
området göra det bästa de kunna; om de veta att, trots
alla slitningar, ingen så som de kunna göra det bästa
just i det hem, de tillhöra, då skall detta ge dem en
ro, som de aldrig vinna, sporrade av ivern att visa
sig duga till allting alldeles lika bra som männen.
Det är icke obarmhärtigt att framhålla
begränsningens lag. I fasthållandet av den synpunkten är
tvärtom all barmhärtighet innesluten!
Men hur många kvinnor börja ej förlora aktningen
för hemarbetet, liksom för att odla den älskvärdhet, det
behag, som göra kvinnan till glädjebringerska i
hemmet? Att lysa, icke att gagna; att skynda ur hemmet
för att bli studenter och sedan få platser, detta är
— som bland andra åtskilliga skolföreståndarinnor
sagt mig — flickornas enda tanke. Och de lämna
hemmen, där deras plats stundom fylles av en annan
flicka, som får »fritt vivre och vänligt bemötande»!
Mot ringa, stundom ingen lön, ja, i somliga fall genom
att betala för sig, få sedan dessa välburgna flickor
sina platser, platser där de slita ut de krafter, som
de kunde brukat för många andra, rikare ändamål!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
