Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Chemien i allmänhet (§§. 1—37)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskiljas genom alkali volatile causticum, emedan
detta äger mindre attraction til syran, än kalkjord.
§. 25. Men, hvad som ej et tredje förmår,
vinnes ofta genom et fjerde.
Således sker söndring i föregående exempel,
om luftsyra tilkommer, hvilken, såsom häftigt
attraherande kalkjorden, minskar dess sammanhang
med skedvatten i den grad, at alkali volatile blir
i stånd, at taga det åt sig.
§. 26. Desse, så väl enkle, som duble
attractioner utöfvas både på våta och torra vägen.
§. 27. Våta vägen (via humida) kallas, när
ämnen, af hvilka åtminstone etdera är i flytande
form, blandas för at verka på hvarandra, med
eller utan biträde af varme, och hit höra alla
förut nämde exempel.
§. 28. När blanning af torra ämnen utsättes
för eld, at kunna inbördes verka på hvarandra,
kallas det Torra vägen (via sicca). Således, när
Cinnober blandas med järn-filspån, så upstiger i
tilräckelig varme qvicksilfret, emedan svaflet har
starkare attraction til järnet. Detta sker genom en
attractio electiva Simplex. Men, om
qvicksilfver-vitriol blandas med koksalt, och varme tilkommer,
så förväxlas ämnena genom en attractio duplex:
salt-syran förenas med qvicksilfret, utgörande et salt,
som på Apotheken kallas Mercurius sublimatus
corrosivus och alkali minerale går med vitriols-syran i
en förening, som plägar nämnas Sal Glauberi.
§. 29. Alla attractioner, både på våta och
torra vägen, kunna beqvämligen föreställas genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
