Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om Bränbare ämnen (§§. 210—238)
- Om Metaller (§§. 239—260)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under smältningen, ty saltpeter med hälften hepar
gifver dylik smäll.
§. 238. Knall-Guld fås af guld, uplöst i
Kungsvatten och fäldt med alkali volatile.
Præcipitatet tvättadt, torkadt och til viss grad uphettadt,
gifver ganska sträng smäll. Det kan göras så
qvickt, at det smäller endast genom rörning med
en pappers-rimsa.
Om Metaller.
§. 239. Metaller äro glänsande, ogenomskinlige
kroppar, tyngre än alla andra, minst sex gånger
tyngre, än lika rymd vatten, men en del
öfverträffa det inemot 20 gånger.
§. 240. Vi känne nu för tiden femton
särskilte metaller, nämligen: Guld hvars specifica tyngd kan
antagas til 19 1/2, Platina 18, Qvicksilfver 14,
Bly 11 4/10, Silfver 11, Vismut 9 8/10, Koppar 8 8/10,
Nickel 8 5/10, Arsenik 8 3/10, Järn 8, Cobolt 7 7/10,
Tenn 7 2/10, Zink 7 1/10, Antimonium 6 7/10, och
Magnesium, hvars specifica tyngd ej ännu med noghet
är utrönt.
§. 241. Metaller äro sammansatte af Phlogiston
och vissa jord-arter, som pläga få namn af
metalliske kalker, helt olika de förut beskrifne
jord-arter (§§. 192—209).
§. 242. Ädle metaller kallas de, uti hvilka
phlogiston så starkt attraheras af metalliska kalken, at
de i öpen eld ej kunna skiljas från hvarandra.
På våta vägen kunna väl desse calcineras, men
återtaga utan tilsats sit metalliska lynne, allenast
genom viss eldgrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:39:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kemnytta/0046.html
