Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Vatten (§§. 261—277)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
horizontel yta. Man finner ju sand af sådan
beskaffenhet, at möjligt är deruti drunkna? När
dessutom et än finare fluidum upfyller alla
millanrymderne. så vinner partiklarnes rörlighet
derigenom ganska mycket, och det är just händelsen
med Vatten.
§. 263. Varme är det fluidum, som lättar ej
allenast vattens, utan ock andre ämnens flytaktighet.
Efter dess mängd befinnes vatten uti
treggehanda tilstånd.
§. 264. När varmen är minskad til den grad,
som svarar emot 0 på vår Thermometer, så
mista vatnets partiklar sin inbördes rörlighet och
fastna tilhopa, utgörande en fast, klar och elastik
kropp, lättare än vatnet var förut, känd under
namn af Is.
§. 265. At härunder partiklarne eftersträfva
förening i viss ordning, eller crystalliseras, är
ögonskenligt, samt en hufvudorsak til volumens
förökning.
§. 266. När is upsmältes, bindes så mycket
varme, som svarar mot 72 gr. på
Thermometern (§. 297). Denna mängd är det minsta
nödvändiga, at återställa flytaktighet, och hvad
deröfver är, öker henne efter sin myckenhet.
§. 267. Vatnet i flytande tilstånd är
hoptryckeligt, ehuru i ringa mon.
§. 268. När vatten-partiklarne få öfverflöd
af varme förbytas de i spänstiga ångor, i
synnerhet vid kokhetta. De utspännas vid denna grad,
til 14000 gånger större volum, och vinna
derigenom större contactus med varmen, som ock då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
