Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Vatten (§§. 261—277)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ymnigare kan bindas, hvadan troligen den kölden
härrörer, som altid medföljer utdunstning. Denna
förbindelse störes åter genom afsvalning.
§. 269. Som ångor ouphörligen alstras vid alla
grader öfver 0, så följer, at partiklarne ej
behöfva stora tilsatser af varme, men at de ock i mon
derefter måste blifva mindre spänstige.
§. 270. Alla desse vatnens tilstånd (§§. 264—269),
äro lika naturlige, men om fråga blir, under
hvilken form vatnet är minst med främmande ämne
blandadt, så skönjes tydeligen, at det är under
den fasta.
§. 271. Om vatnets fasta stam-partiklar
sinsimellan äga någon skiljaktighet är svårt at med
visshet afgöra, men at påstå det, strider ej emot
den plan, som naturen i andra mål följer.
§. 272. Om stam-partiklarne genom naturens
vanliga lopp kunna så förändras, at deras attraction
til varmen förloras, och de således visa sig under
form af jord, är väl icke ännu tydeligen afgjordt,
dock ej heller otroligt, men at de försök, som til
satsens bestyrkande hittils blifvit upgifne, sådant
icke ovedersägeligen bevisa, är nog ögonskenligt.
§. 273. Vattens lösande kraft gör, at det altid
befinnes mer eller mindre blandadt med främmande
ämnen, dels deruti genom sin finhet hängande,
dels uplöste.
§. 274. Mechanice kunna allehanda jord-stoft
inmängas och äfven deruti qvarblifva, om friction,
som de under fallet skulle öfvervinna, blir större,
än öfvervikten af deras gravitas specifica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
