Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Luft (§§. 278—343)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 304. Den, som vinnes utur organiska
kroppar, skiljer sig i vissa omständigheter. Mineralisk
fodrar til största smällen två tredjedelars inblanning
af vanlig luft, samt af Ren allenast hälften, i
hvilken senare händelse smällen ock blir fyratio til
femtio gånger starkare. Men antändelig utur
organiska kroppar fodrar tilsats af tio til tolf gånger
vanlig luft för at på en gång afbrinna. Den
förra visar i rödt dragande låga, och den
senare blå.
§. 305. I sumpar, kärr och åar, hvars botten
hyser rutnande ämnen, upsimmar vid omrörning
dylik luft, ofta så ymnig, at den vid ytan med
låga kan antändas. Sådan på vissa ställen i
luftkretsen inblandad och genom meteorisk electricitet
antänd, utgör efter all anledning hvad som plägar få
namn af lyktgubbar, stjernfall, m. m.
§. 306. Växter kunna trifvas i antändelig
luft, dock förminskas ej dess eldfängdhet. Djur
dö deruti, och ljus sloknar, nedsänkt nedom
dess yta.
§. 307. Dess rätta natur är ej ännu utredd.
At deruti är phlogiston kan väl ej tviflas: varme
framkommer ock vid dess förbränning, men som
antändelig luft ej kan gå genom glas, hvilket
både varme och ljus göra, så måste här vara något
mer, så framt man ej vil tro, at ämnenas
proportion, eller förenings-sättet, skulle kunna
åstadkomma nämda skiljaktighet. Genom långsam
sqvalpning i vatten skal den kunna göras skickelig för
respiration.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
