Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Luft (§§. 278—343)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 332. Som hvarken ren vitriols- eller
saltpeter-syra kan utan tilsats af något bränbart
bringas i form af beständig luft, och det likväl kan
ske med salt-syra, så skulle man deraf
hafva anledning at sluta, det phlogiston ingår
deruti väsenteligen, hvilket man ock vet af andra
försök.
§. 333. Salt-syra kan både genom
saltpeter-syra och svart magnesia beröfvas sit phlogiston.
Hon visar sig då, som en rödbrun ånga, utan
syrlighet, utan synnerlig benägenhet, at förenas
med vatten, m. m. men alla egenskaper af
salt-syra kunna dock återvinnas, när phlogiston
å nyo bibringas. Denna kallas Dephlogisticerad
Salt-syra.
§. 334. Utur flussspat kan med vitriols-syra
drifvas en luft, som mycket liknar den, hvilken
ärhålles af acidum vitrioli, men denna Sura
flussspats-luften är icke ännu tilräckeligen
undersökt.
§. 335. Väl concentrerad ättika gifver genom
blott kokning ifrån sig en syrlig luft, som måste
samlas i qvicksilfver, emedan vatten strax upsuper
den samma. Den kallas Ättike-luft.
§. 336. Denna upsupes begärligt af
bomolja, ja til tio gånger större volum, än den sjelf
äger. Oljan blir härigenom både tunnare och
hvitare, i det ställe luft-arter af mineral-syror
färga oljorne och göra dem segare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
