Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Skönhet i hemmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
SKÖNHET FÖ Ii ALLA
Har man blott ett enda rum kan ett omhänge af
tvätttyg eller en döljande skärm, spänd med rummets
möbeltyg, förena det prydliga med det ändamålsenliga.
Köper man enkla djupa korgstolar, i en dämpad,
grågul färg och syr några kuddar till dem af stilfull
kre-tontyg — eller ännu bättro af ett vackert hemmaväfdt
tyg — har man ett par såväl bekväma som ganska vackra
länstolar.
Om man — i stället för de vanliga dyra matborden
med utdragning, hvilka kommit i stället för de runda
borden med sina besvärliga ben — beställer ett enkelt
fyrkantigt bord med stadiga ben, samt ej belastar det med
mycket saker, då har man ett bord, som familjen bekvämt
kan samlas vid för sina arbeten och lätt afröja för sina
måltider, ifall man har hvardagsrum och matrum i ett.
Men äfven ifall man har en särskild sal, borde man aldrig
ha ett större matbord än med plats för tolf. Ty för ett
värkligen innehållsrikt samkväm gäller den gamla
lukulli-ska regeln: att mau icke bör vara färre än gracernas antal
— d. v. s. tre — och ej fler än musernas — d. v. s.
nio. På sin höjd kan man addera gracernas tal med
musornas och sålunda bli tolf. Att gå öfver talet tretton
är nämligen olyckligt — icke för vidskepelsens men för
sällskaplighetens skull!
Hvad möblerna för öfrigt angår, kan man ju skaffa
sig värkligt vackra sådana för ytterst billigt pris, om
man vid sin bosättning kan följa en ung konstnärinnas
exempel, som — med den gamla pinnsoffan och pinnstolen
till utgångspunkt — ritade en hel, stilfull möbel, som
hon lät en landsnickare göra men sedan själf målade
samt sydde kuddar till af bondväfnader.
Den bästa länstolen är den från sextonhundratalet
med den raka, breda, lagom höga armstöden och det
fyrkantiga, liksom sitsen stoppade, ryggstödet. Och denna
modell är mycket onkel samt lätt att i billigt material
eftergöra. Denna länstol är fullkomlig, emedan den på ett
vackert, värkligt och varaktigt sätt fyller ändamålet med
en stol, där man vill kunna på en gång hvila och arbeta,
och som bör vara lätt flyttbar och dock ej rankig.
En utmärkt enkel stolmodell är äfven ett jämnbredt,
halfcirkelböjt, omkring 15 c. m., högt öfverstycke i
ryggstödet, "öom sedan med spjälar förenas med den breda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
