Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. På resande fot. — Eugénies och Napoleons första sammanträffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
den högsta aristokratien. Och hjälpt av sin skönhet, sina
i ögonen fallande toaletter och sitt hänsynslösa koketteri
hade hon ingen svårighet att slå männen i bojor och
framkalla sina kvinnliga rivalers avund och hat.
Hon älskade dessa brokiga säsonger. Det smickrade
och gladde henne att vara föremål för beundran var hon
visade sig. Men fastän hon förslösade sin tid på
innehållslösa förströelser, är det knappast troligt, att hon glömde
det mål, hon föresatt sig — att med kall beräkning göra ett
förnämt parti.
Som barn hade man sällan sett den lilla Eugenie utan
ett par violer i håret eller en violbukett instucken i
skärpet. När sommaren led framåt och violerna blevo sällsynta
under Spaniens glödheta himmel, fick en herdegosse i
uppdrag att skaffa henne dem från Sierra Nevadas höjder.
Som vuxen visade hon sig nästan aldrig utan dessa
blommor, som hon älskade över alla andra, ty en zigenerska
hade spått, att »hennes lycka skulle blomstra med violen.»*
Det berättas att Eugénie i sin första ungdom skall ha
träffat Louis Napoleon på en badort och att han redan då
skall ha känt sig dragen till den unga spanskan, som —
ännu till hälvten barn — kom emot honom med en
violkrans i håret. Säkrare är, att de träffades senare under
ett besök i London (1847—48) kort efter det mor och
dotter lämnat hovet och Madrid.
Vad var naturligare än att Napoleon och Eugénie, när
de träffades, skulle förstå och passa för varandra? Bägge
* Violen är ßom bekant Napoleonidernas emblem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
