Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Louis Napoleons frierier. Hans förlovning och förmälning med Eugénie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
drev hon sin livliga häst framåt med hjälp av ett litet ridspö,
vars skaft var besatt med äkta pärlor. På fötterna hade hon
små blankläders-stövlar med höga klackar och sporrar. Hon
satt till häst som en ryttare och försmådde den sadel, som
damer i regeln begagna. Hennes långa flätor voro
upprullade under en näpen filthatt, som pryddes av en präktig lång
strutsfjäder, fäst med en diamantagraff. Hennes eldiga
ögon sköto blixtar och det bedårande leende, som spelade
kring hennes friska läppar, blottade nästan alltid de vita
tänderna.»
Då Napoleon med sin svit red mot den plats, där hon
vördnadsfullt hälsande höll med1 sin häst, blev han alldeles
betagen av denna sällsynta fägring. Han mindes på
samma gång deras forna sammanträffanden, ungdomsminnena
vaknade och drogo i följd förbi hans inre syn.
Under jakten vek han endast nödtvunget från hennes
sida. Och då festligheterna i Compiègne voro till ända,
blevo grevinnan och hennes mor självskrivna gäster i
Fontainebleau, Elyséepalatset och Tuilerierna.*
Den smickrande uppmärksamhet, som härskaren visade
henne, iakttogs genast och man talade om den. Hur djupt
det intryck var som hon gjort förstod emellertid blott
Eugénie själv.
* Under det första besöket i Compiègne hade Eugénie vunnit
en smaragdbrosch i form av ett klöverblad på ett lotteri, som
Napoleon arrangerat. Hon anßåg denna nål som en lyckopant, och
vilka dräkter hon än bar, fann man, så. länge kejsaren levde, alltid
den lilla broschen instucken bland diamanterna. Då bon blev änka,
avlade hon sina smycken. Men vidskeplig som alla spanjorskor,
tog hon åter fram den samma dag kej sarprinsen inskeppade sig till
Zulu. Efter sonens död avlade hon sin lyckopant för beständigt,
och hon förärade senare denna sin käraste relik till sin nièee och
väninna, hertiginna av Moulhy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
