Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Kejsarinnan i landsflykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•228
trots de så förändrade förhållandena sitt gamla ämbete
som överstekammarherre. Paul de Cassagnac, som med
pennan oförtrutet kämpade för kejsarhuset, kom till
Chislehurst, och madame Lebreton vigde sitt liv till sin
älskade kejsarinnas tjänst. Också från flera
kungafamiljer mottogo de landsflyktiga tecken på vänskap, prins
Oscar av Sverige och Norge (kung Oscar II) besökte
kejsarparet, och drottning Victoria tröttnade icke att ge
bevis på fortsatt tillgivenhet.
En stor uppgift väntade Eugénie ännu — arbetet för
sonens framtid.
Hon hade alltid varit en samvetsgrann moder, hon
hade uppfostrat den lille prinsen med på en gång
stränghet och kärlek. Ständigt hade hon framhållit för honom,
att det var hans oavvisliga plikt att lära mera än andra,
därför att han som kejsare skulle komma att stå över
alla andra.
Nu, då det gällde att återvinna den förlorade kronan,
lade hon dubbel vikt på att uppfostra honom till man.
Sonen upptog nu nästan alla hennes tankar och hennes
förhoppningsfulla drömmar, och efter en tid, då missmod
och förödmjukelser åldrat henne, kände hon sig åter
föryngrad genom detta uppfostringsarbete.
Det var vid honom, hon måste knyta sina
förväntningar, ty kejsarens hälsotillstånd, som i åratal varit
otillfredsställande, förvärrades med var månad. Hon kunde
icke räkna på, att Frankrike skulle återkalla Napoleon III.
Men i andanom såg hon sig följa Napoleon IV till detta
land såsom kejsarmoder, om möjligt mera hedrad, i varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
