Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Kejsarprinsens död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•232
träde till gården genom den kejserliga villans gallerport.
Här ställde man upp sig för att invänta kejsarinnan och
kejsarprinsen, vilka hälsades med entusiastiska leverop,
så snart de visade sig. Eugénie, vilken som alltid såg
utmärkt bra ut, värdig, elegant och majestätisk, och den
unge prinsen, som tycktes ha blivit tio år äldre vid
faderns död, tackade varmt de närvarande.
I den närliggande Mariakyrkan, där kejsarens lik
vilade, ägde därpå en gripande sorggudstjänst rum. Sedan
en kantat sjungits, höll abbé Godard ett tal till Napoleon
III:s arvinge, vilket han avslöt med dessa ord:
»Ludvig Napoleon! Son till denna ädla dam, som
visat oss, hur man med värdighet skall bära hårda
prövningar och de bittraste lidanden! Ni skall aldrig
glömma, att stora själar mogna i motgångens skola! Alla
egenskaper hos er, monseigneur, vittna om, att ni skall
bliva er fader och moder värdig. Därför: håll ut! Och
Gud skall kröna edra förtjänster och dygder. Prospera,
procede et regne! (\ ar lyckligt, skrid framåt och härska!)»
Efter återkomsten från kyrkan mottogos processionnens
medlemmar på gårdsplanen vid Camdenhouse. Fransmännen
slogo krets kring kejsarinnan och prinsen, som tryckte
deras händer och talade med många av dem på det mest
hjärtliga och vinnande sätt.
Till slut utbrusto de närvarande i ropen: »Vive
1’empereur! Vive Napoléon IV!» varefter kejsarprinsen
med en stämma, som darrade av sinnesrörelse, riktade
följande ord till församlingen:
»Jag tackar er i mitt eget och i kejsarinnans namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
