Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Avslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•248
nien. Här dog hon efter några dagars sjukdom på sin
systersons, hertigen av Alba, gods vid Madrid, fyra och
nittio år gammal.
Då kejsardiademet strålade på hennes panna, blev hon
avundad och förföljd. Törnekronan, som hon senare bar,
stämde världen till mildhet. Man glömde att de
klandrande skrien mot hennes slöseri varit berättigade och att hon
främjat lyx och överdåd. Man glömde att hennes iver att
beskydda den katolska kyrkans överhuvud gjort henne
blind och fanatisk; men man mindes vad hon förlorat
och vad hon lidit.
Framtidens historieskrivare, vars syn varken kommer
att bländas av det andra kejsardömets sagoglans eller
fördunklas av medkänsla med änkans och moderns olycka,
skall kanske icke döma henne så milt som nutiden, rnen
säkert rättvisare än ryktessmidarna gjorde, då hon stod
mitt uppe i lycka och makt. Han skall finna ursäkter för
hennes fel, icke så mycket därför att de ytterst hade sin
grund i hennes härkomst och hennes uppfostran, utan
därför att de icke inkräktade på hennes bästa egenskaper:
hennes varma hjärta och hennes oförskräckta mod. Han
skall erkänna att hennes ställning som Ludvig Napoleons
hustru medförde krav, som icke ställas på den som blivit
född i tronens omedelbara närhet, och att Frankrikes
sista kejsarinna under svåra förhållanden i mycket fyllde
sin plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
