Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radikalismens allmänna lifsåskådning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänsynslöst och rikhaltigt utlägges. Jag vill här
anföra ett högst orienterande och kritiskt
värdefullt yttrande af G. Ransohoff därom, hvilket lyder
på följande sätt.[1]
»Proletären, som utdömer det närvarande,
lefver i illusionen om en kommande bättre tid.
Det ena för det andra med sig. Helt följdriktigt
från sin ståndpunkt har Zola målat en dyster bild
af samtiden, medan han framställt framtiden i
förhoppningens ljusa färger. Men liksom han där i
sitt partitrots icke kunde få med nog af det dåliga,
så har han återigen här anbragt så omåttligt
mycket af det goda, att det stöter ett bildadt
sinne. Hans optimism verkar kanske ännu
obehagligare på en tänkande än hans pessimism förut
gjorde. Ingenting väcker nämligen större
förstämning än den inbilska förmätenhet, som finner
behag i den ohistoriska tanken, att det skall vara
någon generation förunnadt att än en gång börja
världen från början, att liksom först, om man så
får säga, leda in henne i rätt spår. Och nu skall
världen hos Zola faktiskt förändra hela sitt skick
och väsen. Raskt växer den ifrån sina förvillelser,
från denna »société illogique», som går under i en
»logisk katastrof» och nödgas att vika för en sund
kultur, en »végétation logique». Närmast
uppträda nu på öfvergångsstadiet kapital, intelligens
och arbete som likberättigade faktorer och dela
vinsten mellan sig. Men snart blir arbetet den
enda lagen, den enda grundvalen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
