Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK
29
spel »Gurli» med fru Ellen Hartman i titelrollen, hvilket
stycke gjorde mycken lycka och gafs ett stort antal
gånger (första gången den 20 jan. 1898); därjämte åter»
upptogos åtskilliga af Blanches lustspel.
Af utländska stycken må nämnas följande, förut ej å
denna scen gifna: Echegarays »Galeotto» (24 okt. 1888),
»Järn och blod» (4 okt. 1889), »En kritikers debut»
(9 mars 1892) och »Helgon eller vansinnig» (6 april
1895), med Emil Hillberg i dessa fyra styckens hufvud»
roller, Ibsens »Frun från hafvet» med fru Olga Björke»
gren»Fåhræus i titelrollen (22 mars 1889) och »Kärlekens
komedi» i Harald Molanders förträffliga öfversättning
(25 nov. 1889), Octave Feuillets komedi »Chamillac»
med Gustaf Fredrikson i titelrollen (4 jan. 1890), Sardous
»Vi skiljas!» (17 maj 1890), Sudermanns »Ära» (24
nov. 1890), som sedermera under en lång följd af år
blef ett af teaterns förnämsta repertoarstycken med Gustaf
Fredrikson i Grefve Trast»Saarbergs roll, Giacosas »Stulen
lycka» (18 sept. 1891), Ludvig Ganghofers »Bröllopet
på Valéni» (21 april 1892), det indiska dramat »Vasan»
tasena» med Emil Hillberg som prins Samsthanaka (20
febr. 1894), Sardous komedi »Madame SanssGène» med
fru Ellen Hartman i titelrollen (12 febr. 1895), hvilket
stycke under mindre än halftannat spelår upplefde 107
föreställningar, samt slutligen Alex. Dumas fils’ komedi
»Damernas vän» (4 jan. 1896), som äfvenledes gafs ett
stort antal gånger. — Den 1 nov. 1892 högtidlighölls
teaterns 50»åriga tillvaro med en jubileumsföreställning,
hvarvid programmet upptog prolog af Frans Hedberg,
framsagd af Emil Hillberg, samt Blanches lustspel »Döden
fadder».
Ar 1898 på våren var teaterns ställning ytterligt hotad:
myndigheterna ingrepo och framhöllo byggnadens eld»
farlighet. Förslag framkastades, att Staten skulle inköpa
Svenska Teatern, där den dramatiska scenen skulle få
sitt hemvist. Regeringen framlade en kunglig proposi»
tion härom till riksdagen, men förslaget, ehuru tillstyrkt
af statsutskottet, föll emellertid i båda kamrarna, i andra
kammaren med en betydande majoritet. Nu såg det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
